Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Susanne hade studerat på deltid - nekades a-kassa

Utebliven a-kassa. Det kan bli följden om man väljer att studera på deltid samtidigt som man arbetar. Det upptäckte HTF:aren Susanne Baarsöe när hon blev arbetslös. Nu strider hon för rätt till ersättning.
Ola Rennstam Publicerad

Strax före jul 2006 tvingades Susanne Baarsöe sluta sitt arbete som telemarketingsäljare på grund av arbetsbrist. Till hennes stora förvåning nekades hon ersättning från HTF:s a-kassa, som hon varit medlem i under många år.

Vid sidan om sitt arbete utbildar sig Susanne Baarsöe till alkohol- och drogterapeut och enligt a-kassans bedömning är studierna så omfattande att de inkräktar på Susannes arbetssökande.
- Enligt a-kassans beslut anses jag inte i första hand som arbetssökande och man hävdar att jag skulle kunna finansiera mina studier med a-kassa. Det är befängt att påstå något sådant, säger Susanne Baarsöe.

Huvudregeln är att den som studerar inte står till arbetsmarknadens förfogande och därmed inte har rätt till ersättning från a-kassan. Om studierna däremot sker på deltid och inte hindrar den arbetslöse att söka och ta heltidsarbete kan ersättning utbetalas.

För att få a-kasseersättning måste man alltså vara arbetssökande i första hand men exakt vad som anses vara "i första hand" och hur omfattande studierna har varit kan, som i Susannes fall, bli en tolkningsfråga.
Susanne Baarsöe påpekar att hon under utbildningens första ett och ett halvt år har arbetat i stort sett heltid och har kunnat försörja sig själv och sin son.
- Jag tycker att mina årsinkomster talar för sig själv. Man har inte dem om man i första hand är studerande. Jag blir straffad för att jag tar ansvar och betalar mina studier själv, säger hon.

Enligt utbildningsföretaget Ceans vd bedrivs Susanne Baarsöes utbildning på halvfart och ger inte möjlighet till studielån från CSN. I stället kombinerar de allra flesta eleverna studierna med arbete, vilket är fullt möjligt eftersom närvaroplikten i skolan är två till tre dagar per månad. Susanne har ägnat kvällar och helger åt studier.
- Jag tycker att det borde vara min sak vad jag läser på min fritid och studierna har på inget sätt påverkat min försörjningsförmåga. Jag har varit med i a-kassan i tio år och då tycker jag inte att man kan utesluta mig på så här osakliga grunder, säger hon.

Susanne Baarsöe tycker att a-kassans bedömning är godtycklig och tyder på förmyndarmentalitet av den sämsta sorten.
- Den här handläggningen måste ha kostat mycket mer än vad ersättningen handlar om och man kan fråga sig vad a-kassan lägger sina resurser på. Det verkar ha gått prestige i det här från deras sida och nu kan de inte ge med sig, säger Susannes Baarsöe.
- Det kan väl inte vara kassans avsikt att jag förutom att ha blivit uppsagd dessutom ska avbryta en utbildning som jag redan gått halva delen av?

I dag har Susanne Baarsöe ett nytt arbete som telefonförsäljare. Hennes sammanlagda arbetslöshet rör sig om några veckor. Susanne har överklagat a-kassans beslut till länsrätten.

HTF:s a-kassa kommenterar av sekretesskäl aldrig enskilda fall, men försäkringschef Jeanette Mandl tillbakavisar att det skulle ha gått prestige i just Susanne Baarsöes ärende.
- Det vill jag verkligen försäkra att så är det inte. Naturligtvis har vi bedömt det här ärendet på precis samma sätt alla andra, säger hon.
- Det är viktigt att klarlägga att huvudregeln är att a-kassa och studier normalt inte går så bra ihop. Det är enbart i rena undantagsfall, efter ett ansökningsförfarande, som det är möjligt att kombinera dem.

A-kassan grundar sitt beslut på den praxis som utkristalliserat sig. Den säger att studierna ska vara på deltid samt vara tillfälliga.
- Studierna får inte vara något hinder för att söka eller ta heltidsarbete. Och studier i allt för hög omfattning blir lätt ett sådant hinder, säger Jeanette Mandl.
- I ansökan till a-kassan måste medlemmen försäkra att man är beredd att avbryta studierna om man får ett heltidsjobb. Ju längre studierna varar desto större risk är det att man i första hand är studerande, vilket kan inkräkta på arbetssökandet och minska benägenheten att avbryta studierna.

Det är den samlade bilden av utbildningen som ligger till grund för a-kassans beslut. Alltså inte bara hur många timmar eleverna måste vistas i skolan utan även omfattningen av självstudier, antalet tentor och utbildningens upplägg.

Jeanette Mandl håller med IAF om att rättsläget kring undantagskriterierna är otydligt, vilket komplicerar kassans bedömningar.
- Det är olyckligt att rättspraxis inte är tydlig och enhetlig. Det råder en flytande gräns men vi måste följa en linje tills vi få mer tydlighet i de här frågorna. Hon har gjort alldeles rätt i att överklaga vårt beslut. De här fallen behöver drivas upp till domstolarna, vi behöver prejudikat.

(Lön & Jobb nr 9-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Rekordmånga polisanmäls för fusk med a-kassan

Myglet med a-kassan slår nya rekord. Förra året polisanmälde Unionens a-kassa 426 bidragsbrott – en ökning med 46 procent jämfört med 2024. Vi reder ut vad det ökade fusket beror på.
Ola Rennstam Publicerad 23 februari 2026, kl 06:01
Stapeldiagram. A-kassefusket ökar: 426 polisanmälningar under 2025
Unionens a-kassa polisanmälde 426 misstänkta bidragsbrott under 2025 – en kraftig ökning jämfört med de senaste tio åren. Totalt fick 58 425 personer ersättning från kassan i fjol. Källa: Unionens A-kassa

Den allra flesta som går på a-kassa har rätt till sin ersättning. Sen finns det ett fåtal individer som medvetet försöker lura sig till pengarna. Det kan till exempel handla om personer som påstår att de är arbetslösa trots att de jobbar, är föräldralediga eller studerar.

När Unionens a-kassa upptäcker fusk gör de en polisanmälan om bidragsbrott. Statistik som Kollega fått ta del av visar att antalet polisanmälningar har ökat kraftigt de senaste åren: från 292 stycken under 2024 till 426 under 2025. En ökning med 46 procent.

Antalet polisanmälningar ska ses mot bakgrund av det totala antalet ersättningstagare, som var 58 425 under 2025. Så andelen är fortsatt låg, men vår bedömning är att fusket har ökat något, säger Harald Petersson, kassaföreståndare.

 

Därför ökar antalet polisanmälningar för a-kassefusk

Enligt a-kassan beror ökningen på flera faktorer. Dels har man fått effektivare metoder att upptäcka fuskare och dels har antalet ärenden ökat till följd av den stigande arbetslösheten. Att kontrollerna blivit effektivare kan bero på att a-kassan numera får lov att samköra sitt register med olika myndigheter.

– Vi har tillsatt extra resurser för att motverka fusk och bedrägerier. Men en anledning till att vi hittar fler som missbrukar arbetslöshetsförsäkringen är att kontakten mellan myndigheter har möjliggjorts, förklarar Harald Petersson.

Exempelvis kontrollerar Arbetsförmedlingen olika IP-adresser för att kunna identifiera personer som får ersättning men befinner sig utomlands, utan att ha meddelat det. Även den nybildade Utbetalningsmyndigheten kan komma med underrättelser till kassan.

Fler uteslöts från a-kassan under 2025

Under 2025 uteslöt Unionens a-kassa 344 medlemmar på grund av fusk. Under 2024 uteslöts 242 medlemmar. 

Antal medlemmar som uteslutits ur Unionens a-kassa under 2024 och 2025.

Men vad händer då med alla dessa polisanmälningar? Unionens a-kassa saknar statistik över det och får, enligt Harald Petersson, ingen automatisk återkoppling från polisen.

– Det kan ta lång tid innan ärendena landar i domstol. Men vi noterar ett större intresse från polisen, det här är en väldigt aktuell fråga i samhällsdebatten och prioriteras mer.