Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Var fjärde rekordpensionär tänker flytta utomlands

Cirka 300 000 av de blivande pensionärer som växte upp på 60-talet är säkra på att de ska bosätta sig utomlands efter pensionsdagen. Målet är framför allt varmare länder i Europa.
Publicerad
"Rekordgenerationen" (födda 1945-54) är en stor grupp som snart går i pension. "Pensionär" är för dem någon som är minst 80 år och skröplig. Åren dessförinnan vill de förverkliga sina drömmar. I det är resor en viktig ingrediens. En annan är barn och barnbarn. Inte att avlasta dem i deras vardag utan att låta barnbarnen följa med på någon av resorna.
Förtroendet för den svenska välfärdsstaten har sjunkit kraftigt sedan föregående undersökning för fem år sedan. Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade tror att den sociala tryggheten kommer att försämras och pensionerna sänkas.
Rekordgenerationen kan under vissa förutsättningar tänka sig att arbeta efter 65: att de får lägre skatt och får arbeta deltid. De som planerar att flytta utomlands är både hög- och låginkomsttagare. Den som mantalsskriver sig i till exempel Frankrike och får sin pension utbetald där kommer undan med en skattesats på mellan 10 och 15 procent.
Studien har gjorts av undersökningsföretaget Kairos Future i samverkan med bland andra Försäkringskassan, Telia Sonera och Kommunal. Magnus Kempe är en av de ansvariga för studien:
Hur kommer Sveriges ekonomi att påverkas om innehållet i studien besannas?
- Det beror på hur länge pensionärerna stannar utomlands. Det som främst kommer att påverkas är konsumtionen.
Vet ni om de som svarade på frågorna redan har bostad i ett annat land?
- Över fyra procent av dem har det.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.