Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Budgeten angrepp på kollektivavtalen anser TCO

TCO rasar mot att regeringen tänker begränsa möjligheten att ge långtidssjuka extra pengar via kollektivavtal.<br />
Publicerad
- Det är väldigt allvarligt. Det slår sönder principen om självständiga avtal, säger TCO:s samhällspolitiska chef, Roger Mörtvik.
I budgetpropositionen skriver regeringen att den samlade ersättningen från sjukpenning och avtalsförsäkringar inte ska kunna ge mer än 75 procent av den tidigare inkomsten efter ett års sjukskrivning. Hur många som kommer att beröras av förändringen vet inte Roger Mörtvik, men i första hand drabbas statligt anställda.
- Det är den ena sidan av saken, men sedan handlar det om själva principen. Här har fackliga organisationer tecknat avtal för att förbättra för de medlemmar som är hårdast drabbade. Så säger regeringen att det här ska inte gillas och river upp alltsammans.
Det är en orimlig hållning till avtal på arbetsmarknaden, anser Roger Mörtvik som också menar att det skickar signaler att man inte behöver bry sig om fackliga organisationers avtal.
Och genomför regeringen det här, kan de mycket väl ta ytterligare steg. Därför är det oerhört viktigt för facket att markera i den här frågan, säger Roger Mörtvik.
- Ska tecknade avtal gälla eller ska de kunna överprövas från fall till fall? Vad är det som hindrar regeringen från att säga att samma sak ska gälla exempelvis a-kasseförsäkringen?
Privatanställda tjänstemän som är långtidssjukskrivna drabbas som alla andra av sänkningen av sjukpenning från 80 till 75 procent efter ett års sjukskrivning. Däremot medför förbudet mot att den samlade ersättningen inte ska överstiga 75 procent inte någon nedskärning. Skulle regeln även gälla för dem som har sjuk- och aktivitetsersättning får det dock konsekvenser. De som tjänar under taket på cirka 25 000 kronor kan i dag, tack vare ITP:s sjukpension ha 79 procent av den tidigare inkomsten i ersättning.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.