Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sifexpert vill ha jämställd föräldraförsäkring

Regeringens föreslagna jämställdhetsbonus väcker gillande hos Sifs jämställdhetsansvarige Berivan Öngörur. Men hon tror inte att effekten blir revolutionerande.
Publicerad
Från den 1 juli nästa år ska föräldrar som delar lika på föräldraledigheten få en bonus på max 3 000 kronor i månaden i som mest 4,5 månader. Bonusen får man i form av skatteavdrag.
TCO har under flera år propagerat för en jämställdhetsbonus, men med annat upplägg. De vill ha höjt tak i föräldraförsäkringen och en ersättningsnivå på 90 procent av inkomsten för dem som delar lika på ledigheten. Ersättningsnivån på de dagar den ena föräldern avstår till den andra ska i TCO:s förslag ligga på dagens 80 procent.
- Jag hade gärna sett att man använde TCO:s modell, jag tror att den hade haft större effekt. Men det här är ett steg i rätt riktning, absolut, säger Berivan Öngörur.
Helst hade hon velat att regeringen tog steget fullt ut och individualiserade föräldraförsäkringen.
- Jag skulle vilja att alla socialförsäkringar var individuella. I dag är det bara i föräldraförsäkringen som kan överlåtas. På sikt kommer vi att inse att det är den enda vägen för att få en jämställd föräldraförsäkring.
Men i dagsläget är den allmänna opinionen att familjerna sköter jämställdheten hemma bäst själva.
- Man vill ha den valfriheten. Det är så knutet till att kvinnor har lägre lön. Men i framtiden tror jag att föräldraförsäkringen kommer att bli som alla andra försäkringar.
Samtidigt som jämställdhetsbonusen införs kommer regeringen att erbjuda familjer med barn mellan 1 och 3 år ett vårdnadsbidrag på max 3 000 kronor i månaden.
- Det är lite ironiskt att man samtidigt inför det som man vet är en kvinnofälla. Det har man sett i de kommuner som har haft vårdnadsbidrag att det är en majoritet kvinnor som stannar hemma. När kvinnor är borta länge från arbetsmarknaden påverkas lönerna.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.