Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

En nyttig lunch leder inte till onyttig middag

Nästan nio av tio svenskar anser att lunchen är dagens viktigaste måltid. Åtta av tio skulle regelbundet äta en nyckelhålsmärkt lunch på restaurang om det var billigare.
Publicerad
Det enligt en undersökning som Synovate gjort på uppdrag av Lunchfrämjandet.
87 procent av de 500 yrkesverksamma svenskar mellan 20 och 60 år som intervjuats anser att lunchen är viktig eller mycket viktig.
Den genomsnittliga lunchtiden är 36 minuter men kvinnor tar kortare lunch än män, sex av tio i högst 30 minuter.
Längst lunch, i genomsnitt drygt 40 minuter, tar de som åker hem för att äta.
Var tredje tillfrågad äter i stället hemlagad mat i lunchrummet tre till fem dagar i veckan.
Men även här finns könsskillnader. Medan nära hälften av kvinnorna äter mat som tillagats i hemmet gör endast en dryg femtedel av männen det.
Flest restaurangbesökare finns inte oväntat bland de högutbildade och välavlönade männen i städerna.
Lunch på enklare caféer, från korvkiosker och i form av snabbmat äts oftare av egna företagare och av dem som högst har en gymnasieutbilding.
Bland dem som äter lunch i hemmet är egna företagare och anställda mellan 51 och 60 överrepresenterade.
Studien visar också att 44 procent kompenserar en onyttig lunch genom att äta en nyttigare middag, medan endast 10 procent kompenserar en hälsosam lunch genom att äta en onyttig middag.
- Man brukar säga att de som äter en hälsosam lunch kompenserar det genom att äta en onyttig middag, att det blir en nolleffekt. Men vår undersökning visar att det inte är så, säger Jan Borg, projektledare på Lunchfrämjandet.
Åtta av tio uppger att de regelmässigt skulle välja att äta nyckelhålsmärkt mat till lunch om den var 25 procent billigare.
Enligt de tidigare undersökningar Lunchfrämjandet gjort framgår att kvinnor är mer hälsomedvetna än män och att de sistnämnda också är svårare att påverka.
- Kontentan av undersökningen är att lunchen är dagens viktigaste måltid och om vi får arbetstagarna att äta bättre på lunchen så påverkas dagens näringsintag till det bättre, säger Jan Borg.
På 80-talet var arbetsgivares subvention av luncher skattefria.
Arbetsgivaren kunde exempelvis köpa lunchkuponger för 1000 kronor och låta den anställde köpa dem för halva summan utan att någon behövde betala skatt för det.
Sedan systemet avskaffades -91 är subventionerade luncher en förmån som både arbetsgivare och anställda ska betala skatt för.
När skattesubventionen togs bort minskade Rikskupongers försäljning med två tredjedelar.
- Om arbetsgivarna fick stödja sina anställdas goda matvanor på samma sätt som motion och massage, skulle det påverka folks matvanor rejält, säger Jan Borg.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Bakom Lunchfrämjandet står bland annat Sveriges Hotell- och restaurangföretagare, Hotell- och restaurangfacket, Rikskuponger och Svensk Köttinformation.





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.