Den som bläddrat igenom höstens kurskataloger för högskolan har säkert redan uppmärksammat att ett nytt poängsystem för kurser är på väg att införas. Det nya systemet innebär att ett poäng, en veckas studier, räknas om till 1,5 högskolepoäng. Ett års heltidsstudier som idag ger 40 poäng kommer enligt det nya systemet att omfattas av 60 högskolepoäng.
En annan förändring som träder i kraft från och med 1 juli är en ny uppdelning av utbildningar i tre nivåer: en grundnivå, en avancerad nivå och en forskarnivå. Även examensstrukturen ändras och görs mer internationellt gångbar med bland annat införandet av masterexamen. Också utformningen av kursplaner kommer att förändras och bli mer målrelaterad. Tydliga beskrivningar ska ges av de kunskaper studenten väntas ha uppnått efter avslutad utbildning eller kurs.
-Reformen är en av de större förändringarna som högskolan gått igenom, säger Karin Järplid Linde, kontaktperson för Bolognaprocessen på Högskoleverket.
Bolognaprocessens mål är att ett gemensamt europeiskt utbildningsområde ska ha skapats år 2010. Processen involverar 45 europeiska stater, däribland Sverige. Syftet är att samordna högskolesystemen i Europa och därmed öka studenters rörlighet och anställningsbarhet. I slutändan vill man även stärka Europas ställning som utbildningskontinent gentemot övriga världen. Bolognaprocessen har visat sig vara ovanligt kraftfull. Trots att den inte är juridiskt bindande är förändringar av liknande slag på väg att genomföras i hela Europa.
SARA LILJEBLAD
En annan förändring som träder i kraft från och med 1 juli är en ny uppdelning av utbildningar i tre nivåer: en grundnivå, en avancerad nivå och en forskarnivå. Även examensstrukturen ändras och görs mer internationellt gångbar med bland annat införandet av masterexamen. Också utformningen av kursplaner kommer att förändras och bli mer målrelaterad. Tydliga beskrivningar ska ges av de kunskaper studenten väntas ha uppnått efter avslutad utbildning eller kurs.
-Reformen är en av de större förändringarna som högskolan gått igenom, säger Karin Järplid Linde, kontaktperson för Bolognaprocessen på Högskoleverket.
Bolognaprocessens mål är att ett gemensamt europeiskt utbildningsområde ska ha skapats år 2010. Processen involverar 45 europeiska stater, däribland Sverige. Syftet är att samordna högskolesystemen i Europa och därmed öka studenters rörlighet och anställningsbarhet. I slutändan vill man även stärka Europas ställning som utbildningskontinent gentemot övriga världen. Bolognaprocessen har visat sig vara ovanligt kraftfull. Trots att den inte är juridiskt bindande är förändringar av liknande slag på väg att genomföras i hela Europa.
SARA LILJEBLAD
