- Man tycks ha tagit ett stort kliv tillbaka vad gäller arbetsmiljöarbetet. I dokumentet beskriver de en situation som vi hade i Sverige för 30 år sedan, säger Sifs arbetsmiljöhandläggare Börje Sjöholm.
Den föreslagna planen för arbetsmiljön inom EU ska gälla under 2007 till 2012. Innan den behandlas i Ministerrådet får regeringarna yttra sig om förslaget och inför det har den svenska regeringen begärt synpunkter från facken inom LO, TCO och Saco.
Mest kritiska är de mot att endast arbetsolyckorna tas upp i förslaget.
- Att man vill minska olyckorna är ju inte negativt i sig. Men man har helt släppt ambitionerna vad gäller arbetssjukdomarna, som utmattningsdepressioner och belastningsskador, som är det stora i Sverige, säger Börje Sjöholm.
Han påpekar att det också finns positiva inslag i förslaget.
- Att man pekar på att det ska finnas nationella handlingsplaner är bra, liksom att man betonar ILO-konventionen och då lyfter fram det globala perspektivet i och med att inte alla länder inom EU ratificerat ILO-konventionen.
Vilken betydelse har de tidigare planerna haft?
- De har trots allt påverkat Europas regeringar att arbeta något så när och göra nationella handlingsplaner utifrån EU-planerna. I Sverige har de exempelvis hjälpt till så att stress och belastningsskador blivit viktiga, säger Börje Sjöholm.
- Planerna har också resulterat i en del tvingande EU-direktiv, exempelvis om buller och optisk strålning, som varit viktiga för oss.
Vad borde den nya planen innehålla?
- Vi vill se en starkare inriktning på att utveckla arbetsmiljöinspektionsarbetet och att man arbetar för direktiv vad gäller arbetssjukdomarna, säger Börje Sjöholm.
Även Europafacket är starkt kritiskt till förslaget.
ANITA TÄPP
Den föreslagna planen för arbetsmiljön inom EU ska gälla under 2007 till 2012. Innan den behandlas i Ministerrådet får regeringarna yttra sig om förslaget och inför det har den svenska regeringen begärt synpunkter från facken inom LO, TCO och Saco.
Mest kritiska är de mot att endast arbetsolyckorna tas upp i förslaget.
- Att man vill minska olyckorna är ju inte negativt i sig. Men man har helt släppt ambitionerna vad gäller arbetssjukdomarna, som utmattningsdepressioner och belastningsskador, som är det stora i Sverige, säger Börje Sjöholm.
Han påpekar att det också finns positiva inslag i förslaget.
- Att man pekar på att det ska finnas nationella handlingsplaner är bra, liksom att man betonar ILO-konventionen och då lyfter fram det globala perspektivet i och med att inte alla länder inom EU ratificerat ILO-konventionen.
Vilken betydelse har de tidigare planerna haft?
- De har trots allt påverkat Europas regeringar att arbeta något så när och göra nationella handlingsplaner utifrån EU-planerna. I Sverige har de exempelvis hjälpt till så att stress och belastningsskador blivit viktiga, säger Börje Sjöholm.
- Planerna har också resulterat i en del tvingande EU-direktiv, exempelvis om buller och optisk strålning, som varit viktiga för oss.
Vad borde den nya planen innehålla?
- Vi vill se en starkare inriktning på att utveckla arbetsmiljöinspektionsarbetet och att man arbetar för direktiv vad gäller arbetssjukdomarna, säger Börje Sjöholm.
Även Europafacket är starkt kritiskt till förslaget.
ANITA TÄPP
