Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nya avtalet ger möjligheter till mer övertid

Kortare arbetstid, men också möjlighet att jobba mer övertid. I det nya teknikavtalet ökar det maximala övertidsutrymmet från 375 till 500 timmar per år.<br />
Publicerad
Tjänstemännen får sammanlagt ungefär 9 timmars kortare arbetstid per år under den treåriga avtalsperioden. Tillsammans med tidigare arbetstidsförkortningar innebär det att man kommer upp i 82 minuter kortare arbetstid per vecka, motsvarande cirka en och en halv veckas kortare arbetstid per år.
- Det är en klar framgång för oss, säger Ulf Åkesson, arbetsrättsexpert på Sif.
Förkortningen ska föras till en tidbank och tas ut antingen i form av ledighet, kontant betalning eller en pensionspremie.
Nytt är att upp till 200 timmar av den tid som tas ut som betald ledighet återförs som tillgänglig övertid. Därigenom ökar möjligheten att jobba övertid markant. Liksom tidigare gäller att man får jobba 150 timmar övertid per år när "särskilda skäl föreligger". Dessutom kan när "synnerliga skäl föreligger" 75 timmar plus ytterligare 75 timmar tas ut efter överenskommelse mellan arbetsgivare och fackklubb.
Tidigare har, utöver detta, 75 av de övertidstimmar som ersatts med kompensationsledigt fått återföras till övertidsutrymmet. Sammanlagt har det inneburit att man kunnat arbeta som mest 375 timmar övertid per år.
Det nya avtalet innebär att den sistnämna posten, uttagen ledighet som ger möjlighet att arbeta övertid, ökar med 125 timmar per år.
Enligt Ulf Åkesson har den nya varianten kommit till för att få anställda att ta ut sina sparade timmar som ledighet.
Han menar vidare att det inte handlar om att öppna dörren för att tjänstemännen ska arbeta över mer än de redan gör. Sif har tidigare aktivt slagits för att minska övertidsarbetet, framförallt av hälsoskäl.
- Jag värjer mig mot att man så blixtsnabbt talar om ökade övertidsmöjligheter. Man arbetar inte mer, den faktiska arbetstiden ökar inte. Det är det som är intressant om man ser det ur ett skyddsperspektiv, säger Ulf Åkesson.
Han påpekar att det dessutom finns stupstockar inlagda i avtalet. En viktig sådan är att klubben alltid kan begära förhandling om arbetstidens förläggning. I normalfallet gäller att den genomsnittliga arbetstiden, inklusive övertid, inte får överstiga 48 timmar i veckan sett till ett helt år. Kommer inte fack och arbetsgivare överens gäller i stället en beräkningsperiod på sex veckor.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.