Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Krav på höga lönelyft på LKAB i Kiruna

Tjänstemännen på LKAB anser att företaget gott kan ge 12 procents löneökningar i år.
Publicerad
Senast torsdag morgon kommer de opartiska ordförandena (opo) med sitt slutbud till parterna inom industrin. Skulle budet förkastas återstår bara 16 dagar på det gamla avtalet. Risken finns alltid att endera parten väljer att varsla om konflikt.
Varslet måste komma sju arbetsdagar innan konflikt kan bryta ut. Ofta handlar det för fackens del i första skedet om en övertids- och nyanställningsblockad. Men många tjänstemän har oreglerad arbetstid, vilket kan försvaga övertidsblockad som stridsmedel.
- Man skickar med konfliktanvisningar om vad som gäller. Den som varslar om konflikt äger så att säga konflikten och hur den ska utformas. 1998 när vi hade den senaste blockaden jag var inblandad i skrev vi i anvisningarna att de som har oreglerad arbetstid inte ska jobba mer än den ordinarie arbetstid som gäller på arbetsplatsen i övrigt, säger Bo Hallberg ombudsman på Sif och medlem i konfliktledningsgruppen.
Men på LKAB är man tveksam till övertidsblockad.
- Företaget beordrar ingen att jobba över utan vill att vi ska klara jobbet på ordinarie tid. Det blir ju billigast också, säger Sifklubbordförande Sakari Alanko.
Att flertalet tjänstemän har flex- och förtroendearbetstid förminskar ytterligare värdet av en sådan konfliktåtgärd. Dessutom har det vid tidigare hotande konflikter hänt att sifare har gått in i Ledarna för att slippa bli uttagna i konflikt.
- Ettåriga avtal, det är vår filosofi. Särskilt när förra avtalet gav kollektivarna hos oss 15 procent på tre år medan vi fick bara 10 under samma tid, säger Sakari Alanko.
Han vill ha 12 procent i lönehöjning för sina medlemmar i år. En lokal höjning som han finner rimlig, med tanke på LKAB:s miljardvinster i fjol. Företaget har råd med 12 procent, säger han, men centralt skulle det inte vara genomförbart, säger han.

LISBETH NIEMINEN/LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.