Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Starkt stöd för Sverige i Vaxholmskonflikten

Facket fick starkt stöd för stridsåtgärder av EU-kommissionen när Vaxholmskonflikten behandlades i EG-domstolen.<br />
Publicerad
I dagarna har två parallella förhandlingar i ägt rum i EG-domstolen, som båda gäller rätten till fackliga stridsåtgärder mot lönedumpning av utländska företag. Byggnads blockad mot det lettiska byggföretaget Laval, den så kallade Vaxholmskonflikten, behandlades under tisdagen. I dag onsdag hölls förhandlingar om finska rederiet Viking Lines utflaggning av fartyget Rosella.
EU-kommissionen signalerade i Viking Linefallet att reglerna om fri rörlighet och fri etableringsrätt inte har direkt horisontell effekt. Det betyder att de inte kan tillämpas i konflikter mellan fack och arbetsgivare, utan enbart gäller mellan EU och medlemsstaterna. Därmed finns det enligt kommissionen inte några hinder att vidta stridsåtgärder vid lönedumpning.
Det ger indirekt ett starkt stöd till Byggnads i Vaxholmskonflikten, menar TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär som var närvarande under de båda rättegångsdagarna.
- Eftersom EU-kommissionen redan tidigare givit stöd till de svenska kollektivavtalen så stärker detta fackens sak, säger han.
Det innebär att stödet för Lex Britannia var starkt och välformulerat, enligt Hamskär. Den nordiska linjen fick även stöd av Frankrike och Irland. Totalt stödde elva EU-länder den svenska linjen. Medan de nya EU-medlemsländerna samt Storbritannien stödde det lettiska byggföretaget Lavals talan, enligt Hamskär.
Ingemar Hamskär tippar att EG-domstolen kommer att gå på den svenska linjen. Han tror dock att domstolen kan komma att kräva ökad öppenhet när det gäller hur de svenska kollektivavtalen är utformade.
Byggnads ombud Ulf Öberg framhöll enligt Hamskär i sin plädering att svenska fackföreningar inte har kämpat för restriktioner för nya EU-länder. Att facken välkomnar utländska företag att arbeta i Sverige, men med svenska löner och svenska villkor.
Förhoppningsvis kommer EG:s generaladvokat att lägga förslag till dom i de båda tvisterna före sommaren.
THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.