Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sifarna skeptiska till fackets möjligheter att påverka

Bara en tredjedel av sifarna anser att medlemskapet i facket ger dem bättre anställningsvillkor. En ännu mindre andel, en femtedel, tror att medlemskapet ger dem större möjligheter till löneökningar. Både jämfört med LO-förbund och TCO totalt är det låga siffror, visar en ny LO-rapport.<br />
Publicerad
Anställningstrygghet, arbetsmiljö, skydd mot inkomstförluster, löner och jämställdhet mellan kvinnor och män är frågor som de flesta anställda anser är viktiga för facket att syssla med, enligt LO-rapporten Röster om facket och jobbet.
Det gäller både tjänstemän och arbetare. Men på frågan om vad medlemskapet i facket ger skiljer sig svaren. LO-medlemmarna har överhuvudtaget en större tilltro till fackets möjligheter. Nästan 70 procent av dem anser att medlemskapet ger ökad anställningstrygghet, cirka hälften anser att det ger bättre anställningsvillkor och större möjligheter till löneökningar vid lokala förhandlingar, medan nästan 40 procent anser att det ger bättre inflytande över arbetssituationen.
För Sifmedlemmar ligger motsvarande siffror kring 20 procentenheter lägre, vilket också är lägre än för TCO totalt.
Tron på medlemskapets betydelse för att påverka faktorer som anställningstrygghet, anställningsvillkor, löneökningar och inflytande har minskat genom åren. När LO:s första rapport i samma serie kom 1988 ansåg exempelvis 34 procent av sifarna att medlemskapet gav större möjligheter till löneökningar, i dag är det bara 23 procent som anser samma sak.
I LO-rapporten konstateras vidare att en allt mindre andel av de anställda väljer att vara med i facket. I mitten av 1990-talet låg anslutningsgraden på över 85 procent, 2006 var den nere på 78 procent.
Nu finns farhågor för att den höjda a-kasseavgiften från årsskiftet kommer att förstärka medlemstappet.
- Hittills har inte medlemsavgiften varit en anledning att lämna facket, men vad som nu händer är oklart. Det kan tänkas att man väljer att inte vara fackligt organiserad, men samtidigt händer mycket i samhället som motiverar att gå med i facket, säger Leif Håkansson, tredje vice ordförande i LO.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.