Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Höga kostnader ska få arbetsgivare att satsa på rökavvänjning

4,7 miljoner extra sjukdagar per år tas ut av rökande anställda enligt Apoteket som nu erbjuder arbetsgivarna ett rökavvänjningsprogram med kombinerad rådgivning och nikotinläkemedel.<br />
Publicerad
Apotekets beräkning av sjukdagarna grundas på uppgifter om antalet förvärvsarbetande i länen och forskningsuppgifter som visar andelen yrkesarbetande rökare och att de, på grund av sin rökning, har i genomsnitt åtta dagars längre sjukskrivningstid per år jämfört med den som aldrig rökt.
Apoteket konstaterar också att arbetsgivarna står för en stor del av kostnaden i form av sjuklön och utebliven produktion. Tillsammans med rökpauserna innebär den extra sjukfrånvaron att en genomsnittlig rökare kostar sin arbetsgivare cirka 30 000 kronor mer än en icke-rökare, hävdar Apoteket.
Med hjälp av dessa uppgifter hoppas det statliga bolaget nu kunna sälja ett nära årslångt rökavvänjningsprogram till arbetsgivarna.
- Men det viktiga här är att vi inte vill göra några rökare till syndabockar eller ge dem dåligt samvete. Vi ser det här som en vinna-vinnasituation både för arbetsgivarna och rökarna eftersom vi vet det finns många rökrelaterade sjukdomar, säger Eva Fernvall, Apotekets marknadschef.
Hon medger att beräkningarna är osäkra och håller med om att den angivna kostnaden för en rökare kan vara lägre då denne kan arbeta mer effektivt än andra på arbetsplatsen.
- Men vi har gjort en bedömning utifrån den forskning som gjorts, säger hon.
- Vi vet också att 85 procent av alla rökare vill sluta. Och att sannolikheten för att förbli rökfri mångdubblas om man kombinerar rådgivning och nikotinläkemedel.
Enligt Eva Fernvall är 40 procent av dessa rökfria efter ett år, medan bara 3 procent av dem som slutar röka utan vare sig stöd eller läkemedel är det. Av dem som bara använder sig av nikotinläkemedel är 5 procent rökfria efter ett år.
Hur många fortsätter med nikotinläkemedel år efter år?
- Det finns ingen forskning om det som vi känner till. Men det är vanligt och ett stort problem. Inte minst därför att många sedan också hoppar mellan läkemedlen och rökning eller snusning. Och då är det också enklare att börja röka igen.
- Det finns ju ingen avvänjning för nikotinläkemedel, men vi försöker hitta nya metoder för det.
I det rökavvänjningsprogram som Apoteket erbjuder arbetsgivarna kombineras rådgivning och nikotinläkemedel.
En utbildad handledare ska besöka arbetsplatsen och hålla gruppsamtal med de medarbetare som vill sluta röka. Som extra stöd erbjuds telefonrådgivning dygnet runt.
- Våra handledare är specialutbildade i att leda grupper i motiverande samtal. I gruppen kan man få del av varandras framsteg och svårigheter som ett extra stöd i kampen mot nikotinet, säger Eva Fernvall.
Hur mycket en arbetsgivare får betala för ett rökavvänjningsprogram är ännu oklart.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.