Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Höga kostnader ska få arbetsgivare att satsa på rökavvänjning

4,7 miljoner extra sjukdagar per år tas ut av rökande anställda enligt Apoteket som nu erbjuder arbetsgivarna ett rökavvänjningsprogram med kombinerad rådgivning och nikotinläkemedel.<br />
Publicerad
Apotekets beräkning av sjukdagarna grundas på uppgifter om antalet förvärvsarbetande i länen och forskningsuppgifter som visar andelen yrkesarbetande rökare och att de, på grund av sin rökning, har i genomsnitt åtta dagars längre sjukskrivningstid per år jämfört med den som aldrig rökt.
Apoteket konstaterar också att arbetsgivarna står för en stor del av kostnaden i form av sjuklön och utebliven produktion. Tillsammans med rökpauserna innebär den extra sjukfrånvaron att en genomsnittlig rökare kostar sin arbetsgivare cirka 30 000 kronor mer än en icke-rökare, hävdar Apoteket.
Med hjälp av dessa uppgifter hoppas det statliga bolaget nu kunna sälja ett nära årslångt rökavvänjningsprogram till arbetsgivarna.
- Men det viktiga här är att vi inte vill göra några rökare till syndabockar eller ge dem dåligt samvete. Vi ser det här som en vinna-vinnasituation både för arbetsgivarna och rökarna eftersom vi vet det finns många rökrelaterade sjukdomar, säger Eva Fernvall, Apotekets marknadschef.
Hon medger att beräkningarna är osäkra och håller med om att den angivna kostnaden för en rökare kan vara lägre då denne kan arbeta mer effektivt än andra på arbetsplatsen.
- Men vi har gjort en bedömning utifrån den forskning som gjorts, säger hon.
- Vi vet också att 85 procent av alla rökare vill sluta. Och att sannolikheten för att förbli rökfri mångdubblas om man kombinerar rådgivning och nikotinläkemedel.
Enligt Eva Fernvall är 40 procent av dessa rökfria efter ett år, medan bara 3 procent av dem som slutar röka utan vare sig stöd eller läkemedel är det. Av dem som bara använder sig av nikotinläkemedel är 5 procent rökfria efter ett år.
Hur många fortsätter med nikotinläkemedel år efter år?
- Det finns ingen forskning om det som vi känner till. Men det är vanligt och ett stort problem. Inte minst därför att många sedan också hoppar mellan läkemedlen och rökning eller snusning. Och då är det också enklare att börja röka igen.
- Det finns ju ingen avvänjning för nikotinläkemedel, men vi försöker hitta nya metoder för det.
I det rökavvänjningsprogram som Apoteket erbjuder arbetsgivarna kombineras rådgivning och nikotinläkemedel.
En utbildad handledare ska besöka arbetsplatsen och hålla gruppsamtal med de medarbetare som vill sluta röka. Som extra stöd erbjuds telefonrådgivning dygnet runt.
- Våra handledare är specialutbildade i att leda grupper i motiverande samtal. I gruppen kan man få del av varandras framsteg och svårigheter som ett extra stöd i kampen mot nikotinet, säger Eva Fernvall.
Hur mycket en arbetsgivare får betala för ett rökavvänjningsprogram är ännu oklart.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket