Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Finsk arbetstidskompromiss föll inte TCO på läppen

EU-länderna tycks inte kunna nå en kompromiss om arbetstidsdirektivet före nyår. Det innebär att Sverige måste införa nya regler om jourtid i arbetstidslagen, till vårdsektorns förtret.
Publicerad
De nya reglerna innebär att all jourtid ska räknas som arbetstid. Det betyder att till exempel läkare som är hemma men kan bli inkallade akut ska anses arbeta. Enligt landstingen kommer det att kräva fler läkare, eftersom arbetstidslagen ställer krav på bland annat elva timmars dygnsvila och minst 36 timmars sammanhängande veckovila. Även brandförsvaret och kustbevakningen kommer att tvingas se över sina rutiner när lagen ändras.
- Vården säger att man inte klarar att leva upp till bestämmelserna om jourtid i direktivet. De vill ha passiv jourtid, säger Mats Essemyr, arbetstidsutredare på TCO.
Finland, som är nuvarande ordförandeland, föreslog en kompromiss som innehöll begreppet passiv jourtid. Samtidigt ville man även fortsättningsvis lämna öppet för individuella arbetstidsavtal, så kallade opt-out. Det var orsaken till att flera länder, däribland Spanien och Frankrike, sade nej till förslaget.
- Det var tråkigt att det inte blev någon ny lösning, men det förslaget var så dåligt att vi är glada ändå. Vi tycker att det ska finnas ett direktiv som slår fast gränser för hela Europa. Med opt-outen finns inga sådana gränser, säger Mats Essemyr.
Opt-outen är en av orsakerna till att direktivet är under omprövning. Möjligheten att teckna individuella arbetstidsavtal, med upp till 60 timmars arbetsvecka, har främst använts i Storbritannien. I Sverige kommer man inte att införa den möjligheten i arbetstidslagen, när den revideras vid årsskiftet.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.