Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lättare få utbrändhet klassad som arbetsskada

Det har länge varit svårt att få utmattningsdepression godkänd som en arbetsskada. Men nu börjar det förändras.<br />
Publicerad
Domstolarna tycks vara på väg att ändra attityd till arbetsskador med diagnoserna utbrändhet eller utmattningsdepression. I år har två Sifmedlemmar vunnit rättstvister gentemot Försäkringskassan i sådana ärenden.
- Ett tag var det helt kört, men nu börjar det röra på sig, säger Ewa Pettersson, arbetsskadehandläggare på Sif.
Fortfarande är det dock långt ifrån självklart att utbrändhet klassas som arbetsskada. Hur stor chansen är att få rätt i domstol tycks bero på var i landet man bor, visar LO-TCO Rättsskydd i en granskning av 20 kammarrättsdomar mellan 2003 och 2006. Samtliga fem domar i Kammarrätten i Jönköping var exempelvis negativa för den skadade, i Kammarrätten i Sundsvall blev däremot tre domar positiva.
Försäkringskassans inställning är att det inte finns någon vetenskaplig enighet om att enbart hög arbetsbelastning kan orsaka utbrändhet, en ståndpunkt som dock har fått mothugg från flera stressforskare.
Ewa Pettersson tror att fler domslut kommer att gå den drabbades väg. Men för det krävs ett bra underlag, poängterar hon.
- Det är jätteviktigt att man inte bara lider och tiger, utan kontaktar facket så att den besvärliga situation som man har på arbetsplatsen dokumenteras. Det är a och o att det görs en grundlig utredning av hur den här människan har jobbat.
Det här lär bli ännu viktigare framöver. Enligt Ewa Pettersson har det blivit allt vanligare att Försäkringskassan kontaktar den skadades arbetsgivare för att få information om arbetsförhållandena.
- Arbetsgivaren kan ha en annan syn på det än den skadade medlemmen. Då finns risk att ord står mot ord.
För att få utbrändhet godkänd som arbetsskada krävs dessutom starka läkarutlåtanden. Finns det andra omständigheter som kan haft betydelse, exempelvis en skilsmässa eller något annat i den skakades privatliv, kan Försäkringskassan använda det som förevändning att inte godkänna arbetsskada.
I fjol anmäldes 26 arbetsskador som var stressrelaterade till Sif av medlemmar som begärde rättshjälp. Mörkertalet är dock stort. Hur många medlemmar som drabbas av utbrändhet, men inte orkar eller vill driva sitt fall till rättslig prövning finns ingen statistik över.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket