Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lättare få utbrändhet klassad som arbetsskada

Det har länge varit svårt att få utmattningsdepression godkänd som en arbetsskada. Men nu börjar det förändras.<br />
Publicerad
Domstolarna tycks vara på väg att ändra attityd till arbetsskador med diagnoserna utbrändhet eller utmattningsdepression. I år har två Sifmedlemmar vunnit rättstvister gentemot Försäkringskassan i sådana ärenden.
- Ett tag var det helt kört, men nu börjar det röra på sig, säger Ewa Pettersson, arbetsskadehandläggare på Sif.
Fortfarande är det dock långt ifrån självklart att utbrändhet klassas som arbetsskada. Hur stor chansen är att få rätt i domstol tycks bero på var i landet man bor, visar LO-TCO Rättsskydd i en granskning av 20 kammarrättsdomar mellan 2003 och 2006. Samtliga fem domar i Kammarrätten i Jönköping var exempelvis negativa för den skadade, i Kammarrätten i Sundsvall blev däremot tre domar positiva.
Försäkringskassans inställning är att det inte finns någon vetenskaplig enighet om att enbart hög arbetsbelastning kan orsaka utbrändhet, en ståndpunkt som dock har fått mothugg från flera stressforskare.
Ewa Pettersson tror att fler domslut kommer att gå den drabbades väg. Men för det krävs ett bra underlag, poängterar hon.
- Det är jätteviktigt att man inte bara lider och tiger, utan kontaktar facket så att den besvärliga situation som man har på arbetsplatsen dokumenteras. Det är a och o att det görs en grundlig utredning av hur den här människan har jobbat.
Det här lär bli ännu viktigare framöver. Enligt Ewa Pettersson har det blivit allt vanligare att Försäkringskassan kontaktar den skadades arbetsgivare för att få information om arbetsförhållandena.
- Arbetsgivaren kan ha en annan syn på det än den skadade medlemmen. Då finns risk att ord står mot ord.
För att få utbrändhet godkänd som arbetsskada krävs dessutom starka läkarutlåtanden. Finns det andra omständigheter som kan haft betydelse, exempelvis en skilsmässa eller något annat i den skakades privatliv, kan Försäkringskassan använda det som förevändning att inte godkänna arbetsskada.
I fjol anmäldes 26 arbetsskador som var stressrelaterade till Sif av medlemmar som begärde rättshjälp. Mörkertalet är dock stort. Hur många medlemmar som drabbas av utbrändhet, men inte orkar eller vill driva sitt fall till rättslig prövning finns ingen statistik över.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.