Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstagare i Norden kan påverka jobbet mest

Enligt en rapport från TCO har anställda i Norden störst inflytande över sin arbetssituation. Sämre beställt är det i flera andra EU-nationer. Bristande inflytande kan hota konkurrenskraften, varnar TCO.
Publicerad
Mer än hälften av arbetstagarna i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Schweiz och Nederländerna anser att de har stort inflytande över sina arbetstider. Dessutom upplever nordborna att de har stora möjligheter att byta arbetsuppgifter och påverka arbetsinstruktionerna.
Även när det gäller inflytande över arbetsmiljön placerar sig Norden samt Italien i topp.
En förklaring, menar TCO, är att arbetslivet i de nordiska länderna och Nederländerna är modernt och framtidsinriktat, samt att man har en stark facklig verksamhet. Länder som Grekland, Tjeckien och Ungern, där arbetstagarna bedömer sina påverkansmöjligheter som små, har betydligt svagare facklig aktivitet.
TCO menar att Europa, för att klara konkurrensen utifrån, måste se till att de anställda får ökat inflytande över till exempel arbetstider och arbetets innehåll. Bland annat vill TCO att kompetenskonton införs, för att garantera livslångt lärande.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.