Men att byggbranschen skulle utmärka sig som särskilt konservativ eller chauvinistisk håller inte projektkoordinatorn Åsa Douhan med om.
- Byggbranschens rykte är oförtjänt dåligt, säger hon och hänvisar till en enkätundersökning som genomfördes med över tusen bygganställda. I den framkom att inställningen till etnisk mångfald och kvinnor faktiskt är positiv.
Trots det har Libraprojektets fyraåriga arbete handlat om att förändra attityderna både hos företagen och hos dem som man vill ska börja jobba i branschen, det vill säga kvinnorna och invandrarna.
Förutom att göra attitydundersökningar har man utbildat gymnasielärare och medverkat vid byggutbildningar på gymnasienivå samt skapat nätverk för intresserade av problematiken runt kvinnor inom byggsektorn. Även studie- och yrkesvägledare liksom personal på arbetsförmedlingen har utbildats.
Men att ändra ingrodda attityder är en långsam process. Än så länge har därför knappast projektet lett till någon dramatisk förändring. De mest konkreta resultaten utgörs av rekryteringen av 25 kvinnor till en byggutbildning, att man varit med i rekryteringsprocessen vid tre arbetsledarutbildningar och konstruktionen av en byggbod där kvinnor och män kan byta om samtidigt.
Under det närmsta året är det tänkt att resultaten från projekten ska spridas över landet. Det långsiktiga målet ligger en bit fram i tiden.
- Mångfald och jämställdhet ska man inte behöva prata om. Det ska tillhöra varje normalt företags agenda, säger Åsa Douhan.
Det finns också en krass ekonomisk sida av saken: Ser inte branschen till att vidga rekryteringsbasen och sluta utestänga stora grupper lär det bli brist på arbetskraft.
Bakom projektet, som omsatt cirka 25 miljoner kronor var av ungefär hälften är EU-bidrag och resten nedlagd tid, står bland annat Sif, Byggnads och byggarbetsgivarna Sveriges Byggindustrier BI.
NIKLAS HALLSTEDT