Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Översyn av Sifs organisation läggs på is

De blir inga jätteregioner, inga branschråd och inget stärkt demokratiskt inflytande för arbetslösa och klubblösa. I alla fall inte så länge ett samgående med HTF utreds. Det beslutade Sifs fullmäktige i går.<br />
Publicerad
I över ett år har omfattande arbete lagts ned på att få fram förslag till hur Sifs service och demokrati ska organiseras i framtiden. Bland annat har 32 000 medlemmar besvarat en webbenkät. En arbetsgrupp skissade på en ny struktur, 20 avdelningar skulle bli nio regioner, och nya modeller för medlemsinflytande togs fram. Tanken var bland annat att branschfrågorna skulle lyftas fram och att arbetslösa och klubblösa skulle ges större möjligheter till inflytande.
Förslagen skickades ut för diskussion. Men medlemmarna visade måttligt intresse. Förutom avdelningarna hörde 202 enskilda medlemmar och ett 60-tal klubbar av sig. Att varje arbetsplats skulle garanteras ett ombud i avdelningens representantskap/regionråd fick stort stöd. Det gällde också förslagen att ha årliga möten med arbetslösa och att inrätta nationella branschråd. Flertalet andra förslag föll inte i god jord. Möjligheten till beslutande medlemsomröstningar via nätet fick stöd av medlemmarna, men inte av de förtroendevalda.
Förbundsstyrelsen ville avvakta med regionindelningen, men gå vidare med processen kring att stärka demokratin. Fullmäktige var av annan mening.
Kenneth Lundgren från Mellannorrland yrkade att hela utredningen skulle läggas på is så länge ett samgående med HTF utreds. En rad talare var inne på samma linje. Förbundssekreterare Sixten Frixon undrade om det innebar att man inte kunde utnyttja underlaget, bland annat flera konsultrapporter, och förslagen.
- Låt inte den här utredningen bli styrande för processen med HTF, varnade Kenneth Lundgren och tilla.
- Men det innebär inget tankeförbud.
Fullmäktige gick emot styrelsen och röstade för Lundgrens förslag.

TOMMY ZETTERWALL






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.