Kvaliteten är det inget fel på. Den som tar en civilingenjörsexamen i Sverige har fått en utbildning av högsta internationella klass. Det gäller i stort sett samtliga elva lärosäten. Det förklarade högskolekansler Sigbrit Franke idag när högskoleverkets nationella utvärdering av civilingenjörsprogrammen presenterades.
Svenska civilingenjörer har generellt sett ypperliga ämneskunskaper, de är vana vid projektarbete, vana att driva processer och att arbeta självständigt. De är öppna, kreativa, ansvarsfulla och får lära sig under utbildningen att odla ett eget kontaktnät. Lärosätena är dessutom aktiva i att ständigt förbättra utbildningarna.
Så löd berömmet i utvärderingen.
Men det finns problem. Bland annat är kontakterna med näringslivet inte så utvecklade överallt, vilket på sikt hotar att försämra kvaliteten, befarade Franke. Kravet på praktik för att få ut examen har avskaffats för civilingenjörer. Och kvaliteten på den praktik som erbjuds är av varierande kvalitet på grund av tidvis svag arbetsmarknad.
Ett annat stort problem är tidiga avhopp och den dåliga genomströmningen av studenter. Bara en av fem tar sin examen på utsatta 4,5 år. Efter ytterligare två år, 6,5 år, har färre än hälften tagit ut sin examen. Detta ska jämföras med exempelvis läkarutbildningen där 80-90 procent tar examen på utsatt tid.
Utvärderingen gav skolorna kritik för bristande ledning, och framhöll att det ofta var lärarnas engagemang och övertidsarbete som räddade utbildningskvaliteten.
I den bedömargrupp som genomfört utvärderingen återfinns flera personer från näringslivet, bland annat Billy Fredriksson, teknisk direktör vid Saab AB och Cristina Glad, vice vd vid BioInvent International.
Inom kort ska civilingenjörsutbildningen förlängas med en termin till 5 år, och blir då lika lång som i andra EU-länder. Detta välkomnade Sigbrit Franke och bedömargruppen.
THOMAS HELDMARK