Flera internationella konventioner tar upp skyddet av den personliga integriteten, till exempel FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Europakonventionen och den svenska regeringsformen gör det också. Men där är det framför allt offentliga arbetsplatser som avses. Personuppgiftslagen PUL ger ett visst skydd. Endast myndigheter får behandla uppgifter om anställdas lagöverträdelser. Ändå kräver en del arbetsgivare intyg ur brottsregistret av dem som söker jobb.
Facket har kommit fram till att det egentligen inte finns något skydd för den personliga integriteten för anställda och arbetssökande på den privata arbetsmarknaden. En statlig utredning från 2002 gick spårlöst förbi. EU har frågan i någon skrivbordslåda. Enligt Arbetsdomstolen ska arbetsgivarens behov av kontroll vägas mot den enskildes intresse av integritet. Praxis från AD visar att kontrollbehovet tillåts utgöra norm i arbetslivet.
Kontroll som syftar till att hindra olycksfall eller avslöja brottslig verksamhet ifrågasätts nog av ganska få. Det kan gälla drogtester eller sökning efter barnporr i datorer vid misstanke om brott. Att avlyssna och spela in samtal hos medarbetare på callcenters är naturligtvis integritetskränkande men försvaras ibland med att kunderna kräver det.
Som Siftidningen berättade i höstas (nr 8/05) finns det programvaror som chefen kan använda för att spionera på medarbetarna. Programmet registrerar allt som medarbetaren gör vid datorn, från hur snabbt och ofta tangenterna trycks ner till vad e-posten innehåller. Vem vill utsättas för en sån kontroll?
Sif ska nu arbeta för en reglering av personskyddet i arbetslivet. Skyddet ska inte gå att avtala bort genom enskilt samtycke. Privat e-post ska som huvudregel inte få läsas av arbetsgivaren. Alla elektroniska spår som loggas på datorn ska också vara skyddade från intrång. Ett principiellt förbud bör gälla för arbetsgivaren att avkräva personuppgifter om eventuella brott.
Personlighetstester vid nyanställning ska vara motiverade och tillförlitliga och endast få utföras av utbildad personal. Drogtester bör begränsas till anställda med speciella arbetsuppgifter.
Sif vill också införa ett samlat förbud mot kränkande frågor vid rekrytering. Ingen ska behöva ställas inför frågor om graviditet, planer på att bilda familj, sexuell läggning, religiös eller politisk uppfattning eller om man är med i facket.
för att alla ska omfattas bör regleringen ske genom lag - inte kollektivavtal - menar Sif. Men lagen behöver kunna branschanpassas av parterna där det finns kollektivavtal.
Det kan bli en tuff match att stärka den privata sfären i arbetslivet när buggningsminister Thomas Bodström vill krympa alla medborgares privatliv för att förebygga brott. Till och med läkarmottagningar och tidningsredaktioner ska avlyssnas i detta "ädla" syfte. Kontrollhysterin drabbar samhällets alla sektorer.
BJÖRN ÖIJER
Europakonventionen och den svenska regeringsformen gör det också. Men där är det framför allt offentliga arbetsplatser som avses. Personuppgiftslagen PUL ger ett visst skydd. Endast myndigheter får behandla uppgifter om anställdas lagöverträdelser. Ändå kräver en del arbetsgivare intyg ur brottsregistret av dem som söker jobb.
Facket har kommit fram till att det egentligen inte finns något skydd för den personliga integriteten för anställda och arbetssökande på den privata arbetsmarknaden. En statlig utredning från 2002 gick spårlöst förbi. EU har frågan i någon skrivbordslåda. Enligt Arbetsdomstolen ska arbetsgivarens behov av kontroll vägas mot den enskildes intresse av integritet. Praxis från AD visar att kontrollbehovet tillåts utgöra norm i arbetslivet.
Kontroll som syftar till att hindra olycksfall eller avslöja brottslig verksamhet ifrågasätts nog av ganska få. Det kan gälla drogtester eller sökning efter barnporr i datorer vid misstanke om brott. Att avlyssna och spela in samtal hos medarbetare på callcenters är naturligtvis integritetskränkande men försvaras ibland med att kunderna kräver det.
Som Siftidningen berättade i höstas (nr 8/05) finns det programvaror som chefen kan använda för att spionera på medarbetarna. Programmet registrerar allt som medarbetaren gör vid datorn, från hur snabbt och ofta tangenterna trycks ner till vad e-posten innehåller. Vem vill utsättas för en sån kontroll?
Sif ska nu arbeta för en reglering av personskyddet i arbetslivet. Skyddet ska inte gå att avtala bort genom enskilt samtycke. Privat e-post ska som huvudregel inte få läsas av arbetsgivaren. Alla elektroniska spår som loggas på datorn ska också vara skyddade från intrång. Ett principiellt förbud bör gälla för arbetsgivaren att avkräva personuppgifter om eventuella brott.
Personlighetstester vid nyanställning ska vara motiverade och tillförlitliga och endast få utföras av utbildad personal. Drogtester bör begränsas till anställda med speciella arbetsuppgifter.
Sif vill också införa ett samlat förbud mot kränkande frågor vid rekrytering. Ingen ska behöva ställas inför frågor om graviditet, planer på att bilda familj, sexuell läggning, religiös eller politisk uppfattning eller om man är med i facket.
för att alla ska omfattas bör regleringen ske genom lag - inte kollektivavtal - menar Sif. Men lagen behöver kunna branschanpassas av parterna där det finns kollektivavtal.
Det kan bli en tuff match att stärka den privata sfären i arbetslivet när buggningsminister Thomas Bodström vill krympa alla medborgares privatliv för att förebygga brott. Till och med läkarmottagningar och tidningsredaktioner ska avlyssnas i detta "ädla" syfte. Kontrollhysterin drabbar samhällets alla sektorer.
BJÖRN ÖIJER
