Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Callcenter förklarar lagtrots med att de anställda inte kan svenska

Genom att hota med 100 000 kronor i böter hoppas JämO kunna tvinga callcenterföretaget Jobpoint att göra en jämställdhetsplan. <br /><br />
Publicerad
Företaget anmäldes till JämO av en person som läst en platsannons.
Där stod att "Någon jämställdhetsplan har Vi inte av den naturliga förklaringen att Vår personal representerar ett 30-tal nationaliteter."
Enligt jämställdhetslagen är alla företag med minst tio anställda sedan tretton år skyldiga att göra en årlig jämställdhetsplan.
I den ska bland annat ingå åtgärder för att arbetsförhållandena ska passa både män och kvinnor, alla ska kunna kombinera sitt arbetsliv med föräldraskap och löneskillnader beroende på kön ska rättas till.
Sedan JämO länge försökt få Jobpoint att lämna in en jämställdhetsplan går man vidare till jämställdhetsnämnden med en begäran om ett vitesförläggande på 100 000 kronor.
I en skrivelse till JämO uppger Jobpoints ledning att man arbetar med jämställdhetsfrågor men att man inte anser en skriftlig plan är relevant då en stor del av personalen inte kan läsa svenska.
- Men det är naturligtvis inget skäl, säger Therese Olsson, jurist på JämO.
Enligt en undersökning som JämO presenterade i höstas hade endast en fjärdedel av företagen med 10 till 49 anställda en aktuell jämställdhetsplan. 57 procent av de med 50 till 99 anställda hade en plan.
- Ju större företag, desto bättre är det. Och jämfört med en undersökning som vi gjorde -99 så har ändå en viss förbättring skett, säger Magnus Jacobsson, pressekreterare på JämO.
Riksdagen har beslutat att JämO ska få 6 miljoner kronor per år under en treårsperiod för att öka insatserna vad gäller jämställdhetsplaner och lönekartläggningar.
Sedan arbetsgivarna blev skyldiga att göra jämställdhetsplaner har JämO begärt vitesföreläggande arton gånger. Hittills har böter aldrig dömts ut.
Siftidningen har inte lyckats komma i kontakt med någon ansvarig på Jobpoint.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.