Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Socialförsäkringarna missgynnar invandrare

Invandrare omfattas inte fullt ut av socialförsäkringssystemen och är sjukare än svenskfödda, enligt en rapport från Försäkringskassan. Den främsta orsaken tros vara diskriminering på arbetsmarknaden.
Publicerad
Temat för Socialförsäkringsboken 2005 är att belysa skillnader mellan svenskfödda och olika grupper av utrikesfödda.
- För Sverige är det 5 procent som står utanför sjukförsäkringen, och det gäller främst personer som studerar. För många andra länder är det betydligt högre, sa Joakim Söderberg från Försäkringskassan på presskonferensen.
Av invandrarna från både Nordamerika och Mellanöstern stod drygt var fjärde utanför. Situationen skiljer sig åt mellan olika grupper. Motsvarande siffra för personer födda i Sydamerika var 14 procent.
Trots risken att stigmatisera vissa grupper anser författarna det motiverat att undersöka hur utlandsfödda skiljer sig från övriga befolkningen. För att kunna diskutera orsakerna måste man först få fram underlag, menar de. Svårigheten att få jobb för utrikesfödda tros vara den viktigaste faktorn.
I statistiken redovisas inte utlandsfödda som en gemensam grupp, utan har delats upp efter olika områden.
- Vi ville inte hamna i fällan med inrikes och utrikes födda som ställs mot varandra, sa Nelly Kopola från Försäkringskassan.
Personer födda i Sverige var i genomsnitt sjukskrivna knappt 20 dagar per år. Personer födda i Turkiet hade flest sjukdagar - 40 per år. När invandrare är borta från jobbet får de dock i snitt betydligt mindre i ersättning än svenskfödda. Till exempel fick 64 procent av mammorna från Afrika söder om Sahara bara grundersättningen när de var hemma med sjukt barn.
Kulturtidsskriften Gringos chefredaktör Zanyar Adami var inbjuden för att kommentera.
- Arbetsgivarna får nu via media veta att invandrare är både sjuka och kriminella. Vem vill anställa såna personer? Denna förenkling är inte bra.
- Det räcker inte med siffrorna utan man måste ta fram en modell om vad de beror på också. Jag tror att det vi ska ta med oss är att diskriminering existerar, sa Zanyar Adami.
Försäkringskassan vet sedan länge att klass, ekonomi och bostadsort är viktigare parametrar än ursprung. Flera seminariedeltagare ifrågasatte vitsen med att studera just invandrare.

JÖRAN LINDEBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.