Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Heltidsförslag får inte stöd av facket

Förslaget om en ny lag för att stärka rätten till heltid innehåller en mängd undantag. Bland annat ska lagen inte gälla småföretag.<br />
Publicerad
I dag är runt 200 000 personer deltidsarbetslösa, framför allt inom vård och omsorg. Hur många av dessa som kommer att få heltidsanställningar om förslaget förverkligas vågade inte utredaren Gudmund Toijer förutspå när han överlämnade förslaget till regeringen på onsdagen.
Huvudregeln i förslaget är att heltid ska erbjudas vid nyanställningar.
Men det finns flera kryphål för den arbetsgivare som vill slippa undan. Regeln ska inte gälla företag med högst tio anställda. För de övriga företagen ska det finnas utrymme för arbetsgivarna att ha en sjundedel av personalen på deltid.
Därutöver ska man ändå kunna träffa avtal om deltidsanställning bland annat om det inte finns behov av en heltidsanställning.
Förslagets andra del innebär att den som varit deltidsanställd i tre år ska ha rätt till heltid. Inte heller i det här fallet ska småföretagen omfattas.
- Det är en bedömningsfråga hur många undantag man ska ha. Man måste hitta en balans mellan befogade intressen, sa Gudmund Toijer.
De fackliga reaktionerna på förslaget är negativa. Sifs förbundsjurist Ulf Åkesson konstaterar att förbundet är tveksamt till en generell lagstiftning när det gäller problem som bara berör vissa sektorer av arbetsmarknaden, de bör i stället lösas kollektivavtalsvägen. LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin anser att förslaget "saknar udd och innebär för många undantag", medan SACO:s ordförande Anna Ekström tycker att det är upp till arbetsmarknadens parter att hantera frågan. "Förslaget försvårar snarare än underlättar förhandlingar om arbetstid", säger Anna Ekström.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.