Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Askungearbete ger muskelvärk

Askungebeteende kan vara en förklaring till arbetsskador som uppkommit efter långa pass vid en dator. Uttrycket beskriver överanvändandet av muskelfibrer som i det långa loppet kan ge upphov till besvär i armar, axlar och nacke.
Publicerad
Det finns en bakgrundsaktivitet i musklerna, med andra ord finns det muskelfibrer som nästan alltid arbetar. De börjar allra först på morgonen och slutar sist på kvällen, därav askunge-uttrycket. När man arbetar länge i samma position, och ofta under stress, betyder det att dessa fibrer inte får någon vila alls. Hos vissa personer som lider av stress på dagarna arbetar fibrerna även under natten.
Stefan Thorn vid Arbetslivsinstituetet i Göteborg utgår i sin doktorsavhandling Muscular activity in light manual work - with reference to the development of muscle pain among computer users från askungebeteendet.
- Vad som behövs är variation. Dessa muskelfibrer jobbar ju även om man är avslappnad och blick stilla och då är rörelseaktivitet det enda som hjälper.
I avhandlingen studerade Thorn hur musklerna arbetar under ett entimmes-pass med rörelser som är karakteristiska för datorarbete vid skrivbord och han hittade både i skuldra och underarm muskelfibrer som fick ingen eller mycket lite vila.
Spänningarna är inget man har ont av för stunden och för att få veta när det är dags att ge sina muskler variation finns det en "muskelvakt" man kan använda. En muskelvakt är en liten mätbox som fästs i exempelvis skärpet och som med hjälp av elektroder fastsatta vid nackmusklerna larmar när askungefibrerna har jobbat för länge.
- Den är såklart inte särskilt praktisk och används än så länge bara i forskningssyfte, säger Stefan Thorn.

DANIEL LARSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.