Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Läkarförbundets 30 förslag för lägre sjuktal

Behandlande läkare har bästa förutsättningarna att avgöra vem som ska sjukskrivas och hur länge. Men de behöver bättre kunskap och stöd av andra aktörer. <br />
Publicerad
Det säger distriktsläkaren Karin Malmqvist, som har haft huvudansvaret för studien Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen, en studie som har resulterat i en lista med 30 förslag på förbättringar.
Allmänt kan sägas att Läkarförbundet inte är särskilt självkritiskt vad beträffar sina medlemmars ansvar för att sjukskrivningstalen har nått svindlande höjder med åtföljande höga kostnader för samhällsekonomin. Förbättringsförslagen skulle kosta drygt tre miljarder. I dem ingår fortsatt utbyggnad av primärvården med ett utbyggt nationellt familjeläkarsystem, ökad företagsläkarutbildning och tillgänglighet till specialistvård. Nu saknas tusen distriktsläkare, en brist som löses med bland annat "stafettläkare":
- Ju mindre läkaren känner sin patient, desto lättare går det att sjukskriva utan vidare diskussion. Detsamma gäller om väntrummet är fullt och vårdapparaten prioriterar antalet besök på bekostnad av kvaliteten på arbetet.
Det sa Karin Malmqvist på måndagens presskonferens. Tid är pengar. Hon vet av egen erfarenhet att sjukskrivning utan mycken diskussion och förlängd sjukskrivning per telefon går fortast. Och att samverkan med andra parter om sjukskrivningen tar tid.
Just samverkan är en viktig nyckel till att situationen ska förbättras, enligt Läkarförbundet. Samverkan, kortare väntan på specialisthjälp och rehabilitering.
Rapporten diskuterar inte sjukskrivningsbegreppet som sådant. Inte om det är bra som metod och när det är direkt skadligt. Karin Malmqvist medgav att det finns en väsenlig kunskapsbrist om företeelserna sjukdom, sjukskrivning, diagnoser och rehabilitering. Därför finns mer utbildning i försäkringsmedicin med på 30-punktslistan.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.