Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Läkarförbundets 30 förslag för lägre sjuktal

Behandlande läkare har bästa förutsättningarna att avgöra vem som ska sjukskrivas och hur länge. Men de behöver bättre kunskap och stöd av andra aktörer. <br />
Publicerad
Det säger distriktsläkaren Karin Malmqvist, som har haft huvudansvaret för studien Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen, en studie som har resulterat i en lista med 30 förslag på förbättringar.
Allmänt kan sägas att Läkarförbundet inte är särskilt självkritiskt vad beträffar sina medlemmars ansvar för att sjukskrivningstalen har nått svindlande höjder med åtföljande höga kostnader för samhällsekonomin. Förbättringsförslagen skulle kosta drygt tre miljarder. I dem ingår fortsatt utbyggnad av primärvården med ett utbyggt nationellt familjeläkarsystem, ökad företagsläkarutbildning och tillgänglighet till specialistvård. Nu saknas tusen distriktsläkare, en brist som löses med bland annat "stafettläkare":
- Ju mindre läkaren känner sin patient, desto lättare går det att sjukskriva utan vidare diskussion. Detsamma gäller om väntrummet är fullt och vårdapparaten prioriterar antalet besök på bekostnad av kvaliteten på arbetet.
Det sa Karin Malmqvist på måndagens presskonferens. Tid är pengar. Hon vet av egen erfarenhet att sjukskrivning utan mycken diskussion och förlängd sjukskrivning per telefon går fortast. Och att samverkan med andra parter om sjukskrivningen tar tid.
Just samverkan är en viktig nyckel till att situationen ska förbättras, enligt Läkarförbundet. Samverkan, kortare väntan på specialisthjälp och rehabilitering.
Rapporten diskuterar inte sjukskrivningsbegreppet som sådant. Inte om det är bra som metod och när det är direkt skadligt. Karin Malmqvist medgav att det finns en väsenlig kunskapsbrist om företeelserna sjukdom, sjukskrivning, diagnoser och rehabilitering. Därför finns mer utbildning i försäkringsmedicin med på 30-punktslistan.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.