Centerledaren Maud Olofsson tycker att det är provocerande, när en arbetarregering har över en miljon arbetslösa. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt hävdar att det enda systemskifte som skett i Sverige är att socialdemokraterna övergett just arbetslinjen. Och kristdemokraternas Göran Hägglund undrar varför man ska tro på att s ska klara det i morgon som de inte klarat på tio år i regeringsställning?
Göran Perssons parti har en del att bevisa.
Båda blocken har presenterat jobbpaket som ska finansieras av det allmänna. Göran P vill inrätta 20 000 plusjobb i kommunerna, och de borgerliga lockar med slopad arbetsgivaravgift i högst fem år för den som erbjuder nystartsjobb åt förtidspensionerade eller långtidsarbetslösa. Vänsteralternativets sänkta arbetsgivaravgift i två år för 100 000 egenföretagare, om de anställer en person, matchas av de borgerliga med permanent sänkta avgifter i ännu fler småföretag och för fler än en nyanställd.
Där s och stödpartierna v och mp satsar på praktikplatser, utbildningsvikariat och akademikerpraktik, huvudsakligen i offentliga sektorn, vill den borgerliga alliansen införa ett 50-procentigt avdrag för hushållsnära tjänster.
Det är i synen på trygghetssystemen som 2006 års regeringsalternativ krockar rejält. Vänsterblocket höjer barnbidrag, bostadstillägg och taket i sjukförsäkringen. Även taket i a-kassan kan komma att höjas så att fler tjänstemän ska få 80 procent i ersättning vid arbetslöshet.
Den borgerliga alliansen vill höja egenavgiften till a-kassan med 150 kr/mån och samtidigt sänka ersättningen till 70 procent efter 200 dagars arbetslöshet. Efter 300 dagar ska endast grundbeloppet 7 000 kr/mån, före skatt, utgå. Detta för att sporra till exempel äldre uppsagda tjänstemän att ta låglönejobb i hushållen. Även ersättningen i sjukförsäkringen ska minskas genom att förvärvsinkomsten beräknas på ett annat sätt än i dag.
"Ni skuldbelägger människor som är sjuka och arbetslösa", anklagade miljöpartiets Maria Wetterstrand i tv-debatten. Genom att låta långtidsarbetslösa leva på mindre än socialbidragsnormen, ska alliansen delfinansiera sänkt skatt på minst 37 miljarder för dem som har jobb.
En dold agenda i den borgerliga offensiven verkar vara att försvaga facket och därmed löntagarnas ställning. Man vill göra a-kassan obligatorisk vilket skulle rubba modellen med frivillig anslutning till fackligt anknutna a-kassor. Den höjda avgiften till a-kassan i kombination med slopad skattereduktion på fackföreningsavgiften riskerar leda till massavhopp från facket. Många anser sig inte ha råd att vara med både i facket och a-kassan.
Sif har resurser nog att i ett nödläge sänka medlemsavgiften för att hejda avhopp. Men en massflykt från andra förbund skulle försvaga den fackliga rörelsen, undergräva kollektivavtalen och stärka arbetsgivarnas makt.
BJÖRN ÖIJER