Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Kvinnorna fast i deltidsfällan

När kvinnor fått barn börjar de jobba deltid. Männen fortsätter däremot att arbeta som om inget hänt, visar en LO-rapport.<br />
Publicerad
Det här bidrar till föreställningen att det är männen som är familjeförsörjare, medan kvinnorna har huvudansvaret för hem och barn, konstaterar rapporten.
Nio av tio, 92 procent, av de kvinnliga tjänstemännen i privat sektor arbetar heltid före föräldraledigheten. Efter föräldraledigheten väljer en stor del av dem att gå ned på deltid. Bara sex av tio, 58 procent, arbetar då fortfarande heltid. Bland tjänstemannapapporna är andelen, 97 procent, heltidsarbetande lika stor före som efter föräldraledigheten.
Mönstret går igen över hela arbetsmarknaden, visar rapporten som granskar anställda som fick sitt första barn åren 2000 eller 2001.
De kvinnliga tjänstemännen har dock, till skillnad från arbetarkvinnorna, ofta en heltidsanställning att återvända till. För många av dem blir därför deltidsarbetet sannolikt en parantes, medan arbetarkvinnorna riskerar att ofrivilligt få kortare arbetstider under längre tid efter sin föräldraledighet.
Största minskningen av andelen heltidsarbetande, före jämfört med efter föräldraledigheten, finns bland kvinnliga tjänstemän i offentlig sektor, från 84 till 41 procent. Allra minst vanligt med heltidsarbete är det bland kvinnliga arbetare i offentlig sektor. Bland dem sjönk andelen heltidsarbetande från 39 till 29 procent efter föräldraledigheten.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.