Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kritik mot Assa Abloy tonas ned av svenska facket

På låskoncernen Assa Abloys fabriker i Rumänien och Mexiko utsätts de anställda för kemikalier som är förbjudna i Sverige och fackligt aktiva hotas. Det är anklagelser som Swedwatch för fram i en rapport. Men facket menar att mycket bygger på gamla uppgifter.<br />
Publicerad
Uppgifter tyder på att Assa Abloy inte lever upp till internationella konventioner och sin egen uppförandekod, anser Swedwatch som granskar svenska företags agerande i utvecklingsländer.
I intervjuer med anställda som Swedwatch gjort på den rumänska fabriken framkommer det att både arbetsvillkor och arbetsmiljö till stora delar är undermåliga. I en del fall är lönerna så låga att de inte täcker basbehovet för en familj även om båda föräldrarna jobbar på fabriken. Skyddet vid exempelvis olycksfall är otillräckligt. De anställda omfattas visserligen av obligatoriska statliga försäkringar, men enligt rapporten är det välkänt att dessa inte fungerar. Och det handlar inte om några riskfria jobb. På fabriken används kemikalier som är förbjudna i Sverige på grund av hälsoriskerna.
- Vi har inga speciella procedurer, vi måste ha direktkontakt med kemikalierna. De vägrar ge oss tillräckligt med skyddshandskar, säger en anställd i rapporten.
Enligt de anställda förekommer också olika former av diskriminering vid fabriken.
Liknande anklagelser kommer också från de anställda vid den mexikanska fabriken, där de dessutom upplever att det förekommer direkt antifacklig verksamhet.
I Swedwatch rapport ingår också ett uttalande från Assa Abloys vd Bo Dankis. Han hävdar att delar av rapportern bygger på gamla uppgifter, medan andra delar är direkt felaktiga. "Våra medarbetare ska ha bra arbetsförhållanden - oavsett var de är anställda i världen", skriver Dankis.
Gösta Johnsson som företräder Sif i Assa Abloys europiska företagsråd säger att utvecklingen på den rumänska fabriken går åt rätt håll.
- Det har varit bristfälligheter, men nu är man på god väg framåt. I dag finns en bra kommunikation mellan fack och ledning. De uppgifter som Swedwatch har är inte färska.
Också när det gäller arbetsmiljön sker det förändringar, enligt Gösta Johnsson.
- Det senaste jag hörde är att samtliga på fabriken ska genomgå en hälsoundersökning. Det visar att man har tagit till sig av kritiken.
Gösta Johnsson har själv träffat sina fackliga kollegor i Rumänien vid ett flertal tillfällen. Däremot är det ännu ingen från de svenska facken som besökt fabrikerna i Mexiko.
- Vi vill ju komma in via de fackliga kanalerna, inte via företagsledningen, men ännu har vi inte fått någon respons. Vi vill inget hellre än att reda ut det här, men vi vill höra det med egna öron.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek