Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rekordstora vinstutdelningar hotar investeringar

Börsbolagens utdelningar till aktieägarna kan hota företagens långsiktiga överlevnad, befarar Sif.<br />- Företagen riskerar att svälta ut sig själva i Sverige om de inte investerar mer, säger Nils-Åke Carlsson, chefsekonom på Sif.
Publicerad
Börsbolagens vinstutdelningar är större än någonsin. 80 miljarder kronor har betalats ut av fjolårets vinster, enligt Swedbank. Det är en ökning med 45 procent sedan i fjol, och 8 miljarder mer än tidigare rekordåret 2001.
Därutöver har storföretagen använt vinst för att köpa tillbaka aktier och därmed pressat upp aktievärdet med 30 miljarder. Det fungerar enligt följande: När ett bolag köper tillbaka egna aktier från marknaden blir antalet aktier mindre medan bolagets värde fortsatt är detsamma. Bolagets värde sprids på färre aktier, vilka då stiger i pris. Genom dylika återköp undgår ägarna den skatt som följer på vinstutdelningar.
Nils-Åke Carlsson ser en fara i att bolagen avstår från att ta risker för att istället dela ut kakan till ägarna. I längden kan detta skapa anorektiska företag.
- Man jagar kostnader, men utvecklar inte själva affärerna, säger Nils-Åke Carlsson.
Folksams expert på ägarstyrning, Carina Lundberg, ser en risk att företagsledningarna med hjälp av återköpen pressar upp aktiekurserna och som en följd av detta sina egna bonusar.
Carina Lundberg, vars uppdrag är att bevaka pensionsspararnas långsiktiga investeringar, förhåller sig dock inte fullt så skeptisk till de stora vinstutdelningarna som Nils-Åke Carlsson. De behöver inte vara av ondo, anser hon.
- Om man inte har något klokt att investera i så är det bättre att betala ut pengarna i vinst än att bygga dyra huvudkontor, eller att göra mindre genomtänkta satsningar, säger Carina Lundberg.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.