Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket får stöd av Sif

Det är alltför enkelt för arbetsgivaren att strunta i arbetsmiljön, anser Sif som liksom Arbetsmiljöverket anser att företag ska kunna ställas till svars.
Publicerad
I dag krävs att en ansvarig person kan pekas ut för att arbetsmiljöbrott ska leda till åtal. Nu vill Arbetsmiljöverkets generaldirektör Kenth Pettersson att också företag ska kunna åtalas. Avsikten är att få den högsta ledningen i företagen att engagera sig i arbetsmiljöarbetet.
Förslaget får helhjärtat stöd från Sif.
- Vi tycker att det vore väldigt bra. Åtminstone för vissa grundläggande åtgärder, till exempel om man inte kan visa att upp ett fungerande upplägg för företagshälsovården eller inte har skyddskommitté på ett företag med fler än 50 anställda, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöexpert på Sif.
- Det är olyckligt att man ska behöva leta efter syndabockar. Ofta är det systemfel och ledningar som inte sett till att ge sina chefer tillräcklig ryggrad och utbildning. Det är i det sammanhanget som våra medlemmar råkar illa ut, de har inte haft justa förutsättningar att göra sitt jobb.
I fjol omkom 56 personer i arbetsplatsolyckor. I de fallen blir det ofta polisutredningar, men när det handlar om andra arbetsrelaterade skador som mobbning, utbrändhet och belastningsskador är det sällan någon ställs till svars.
- Företagen kan strunta i allt vad arbetsmiljöarbete heter. Det är först när det händer en allvarlig olycka som något görs. Vi vill få ett starkare tryck på företagen så att det blir lönande att jobba förebyggande, säger Börje Sjöholm.
Det är arbetsgivarens ansvar att det sker ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att undanröja och förebygga risker. I praktiken är det långtifrån alltid det sker. 2002 visade en rapport från Sif att nästan 80 procent av företagen i IT- och telekombranschen ännu inte hade satsat på arbetsmiljöarbete. Även i andra branscher fanns stora brister. Till exempel hade 64 procent av företagen i motorbranschen och 50 procent av verkstadsföretagen inte påbörjat systematiskt arbetsmiljöarbete.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.