Av de anställda i bemanningsföretagen år 2002 var 15,7 procent födda i ett annat land än Sverige. För näringslivet i övrigt var motsvarande siffra 10,6 procent. I bemanningsföretagen arbetade dubbelt så många personer med utomeuropeisk bakgrund som i övriga näringslivet, enligt en rapport från Stockholms universitet.
- Vi lyckas för att vi inte tittar på namnen, vi får en kravprofil av kunden och matchar utifrån kompetens, säger Eva Östling Ollén förbundsdirektör för Bemanningsföretagen som ingår i arbetsgivarorganisationen Almega.
Utifrån det och att bemanningsbranschen varje dag har 10 000 kontakter med företag vill man att Ams lägger ut arbetsförmedlingen för invandrare. Man vill även komma in tidigare i integrationsprocessen genom att delta i lokala försök med integration av invandrare på arbetsmarknaden. Eslöv framhålls som ett exempel. Där drivs ett projekt med svenskaundervisning och arbetsplatsträning som varvas varje dag.
Bemanningsbranschen vill också åta sig att sköta all rekrytering för både stat, kommuner och landsting.
- Kommunministern vill att vi ska avpersonifiera ansökningshandlingarna. Det behövs inte när vi tittat på kompetensen, säger Eva Östling Ollén.
Även Sifs förbundsordförande Mari-Ann Krantz är negativ till att avpersonifiera ansökningshandlingar.
- Jag tycker inte att någon människa ska behöva avpersonifieras, i stället handlar det om attityder. Företagen måste lära sig att se kunskap och kompetens. Men invandrare ska inte behöva gå via bemanningsföretag, de ska ha möjligheter till anställningsintervju även utan dem, säger Mari-Ann Krantz.
Bemanningsföretagen har cirka 400 medlemsföretag med totalt drygt 30 000 anställda. Skälen till att organisationen engagerar sig är två.
- Det är en affärsmöjlighet för oss. Ams finansieras med statsmedel, men verksamheten fungerar inte i dag. Vi tror att vi skulle kunna minska skatteuttaget om man utnyttjade bemanningsföretagen som redan finns på marknaden.

CHRISTINA SWAHN