Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svårare rekrytera i IT-branschen

Efter att antalet sifare i IT-branschen under några år ökat med nära 50 procent har medlemstillströmningen stannat av. Samtidigt fortsätter Sif att satsa på strategiska företag.
Publicerad
- De dryga 300 nya medlemmar vi fått den senaste månaden kommer ifrån IT-företag där vi haft aktiviteter, säger Jenny Tjernberg gruppchef på Sifs enhet för karriär och kompetens.
Sif inledde satsningen på IT-branschen för fem år sedan. I samband med att IT-bubblan sprack införde Sif inkomstförsäkringen och medlemsantalet steg. Nu har konkurrensen ökat från andra förbund. Samtidigt är Sif mer känt i branschen.
Sif riktar nu in sig på bl a Sigma, Teleca, Martinsson och Microsoft för att värva medlemmar, bilda klubbar, stärka förtroendevalda, och teckna avtal.
Under det senaste kvartalet har antalet medlemmar i branschen varit konstant. Vanligaste skälet till att medlemmar lämnar Sif är att de bytt arbetsgivare och därmed fack.
- Företagen går bra, men det skapas inte många nya jobb. Folk jobbar dubbelt så mycket, säger Jenny Tjernberg.
Anställningstryggheten har försämrats enligt en undersökning som Sif låtit göra. Fler känner sig mindre attraktiva på arbetsmarknaden, samtidigt som kompetensutvecklingen minskat.
- Folk sitter och väntar, men de vågar inte byta jobb än, säger Jenny Tjernberg.
Behovet av "ordning och reda" i branschen anses vara lika stort nu som under krisåren.
Andelen företag med klubbar har ökat med 33 procent från augusti 2002 till oktober 2004. Under den perioden har även antalet arbetsplatsombud ökat och i april var de 242. Samma gäller antalet arbetsmiljöombud som i april var 421. På de företagen är det vanligare att friskvård erbjuds.
Sif har omkring 50 000 medlemmar på företag i IT-branschen.
Kongressen beslöt år 2000 att 190 miljoner kronor skulle satsas på IT- och telekombranschen. Vid årsskiftet återstod 65 miljoner. Ytterligare 55 miljoner kronor har anslagits ur Framtidsfonden för en fortsatt satsning fram till 2008 då verksamheten ska ha integrerats i Sifs ordinarie.

CHRISTINA SWAHN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.