Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Lagen når inte önskat resultat

Begränsningsreglerna i a-kassan har inte skapat fler heltidsjobb. Det menar forskaren Hanna Pettersson, och varnar för att fler riskerar att fastna i deltidsjobb.<br />
Publicerad
På Arbetslivsinstitutets uppdrag har Hanna Pettersson vid Lunds universitet studerat hur begränsningsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen fungerar vad gäller deltidsarbetslöshet.
Den som har tvingats gå ned i arbetstid och därför drabbas av ett inkomstbortfall kan få utfyllnad av a-kassan under en ersättningsperiod, 360 dagar, förutsatt att personen har en tillsvidareanställning på deltid. Den som däremot har tidsbegränsad anställning på deltid kan få ersättning under längre tid. Lagstiftarens förhoppning var att arbetsgivaren, under hotet att den anställde säger upp sig, skulle erbjuda heltidsanställning.
- Det har inte fungerat på det sättet, säger Hanna Pettersson.
I februari i år var 72 000 personer inskrivna vid landets arbetsförmedlingar som deltidsarbetslösa och fick ersättning från a-kassan. Majoriteten var kvinnor. De branscher som domineras av deltidsarbete är vård, omsorg och handel.
- Det är ett problem att deltidsarbete anses som ett lämpligt jobb. Många fastnar i deltidsarbetslöshet.
Den som har en deltidsanställning prioriteras sällan av arbetsförmedlingen, även om han eller hon anser sig behöva ett heltidsarbete för att klara sin försörjning. Den som säger upp sig slipper visserligen karenstiden i a-kassan, men det är få som föredrar att inte jobba alls.
Regeringen tillsatte förra året en utredning som ska undersöka hur en lagstiftning om heltidsarbete skulle kunna se ut.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.