Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bemanningsföretagen vill ta över ansvar från AMS

Branschen har varje dag 10 000 kontakter med företag och på ett år går nästan 60 procent av de anställda i bemanningsföretagen vidare till andra jobb. Det hävdar Bemanningsföretagen som vill ta över delar av arbetsförmedlingen.
Publicerad
- När vi besöker företagen är vi med och skapar jobb som företagen inte visste att de behövde, säger Eva Östling Ollén, förbundsdirektör för arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen.
Arbetsförmedlingens uppgifter ska läggs ut på entreprenad och ett system införas så att den arbetslöse själv får välja bland auktoriserade förmedlare, är tanken.
- Vi är duktiga på specialområden. Vi har mer än dubbelt så många yngre i åldern 21-25 år sysselsatta än andra företag och vi hittar jobb till dubbelt så många invandrare, säger Eva Östling Ollén.
Akademikerna pekas ut som en annan grupp där bemanningsföretagen är framgångsrika. Skälet är att företagen jobbar med specialistkompetens och rekryterarna har samma bakgrund som de arbetssökande.
- Vi vill få ansvaret att ta hand om nya arbetslösa tidigt, göra intervjuer, hjälpa till med cv och se vilka möjligheter det finns att hitta jobb, säger Eva Östling Ollén.
Jobb för långtidsarbetslösa kan också ordnas. Där tror Östling Ollén att bemanningsföretagen kan dra nytta av erfarenheterna av outplacement där uppsagda från t ex Ericsson slussats ut till nya jobb.
Bemanningsföretagen vill inte ta över arbetsförmedlingens myndighetsfunktion när det gäller a-kasseersättningen och inte heller de arbetsmarknadspolitiska programmen.
Men det handlar inte bara om att hjälpa AMS att nå uppsatta mål.
- Vi hade inte funnits om det inte gått att tjäna pengar, säger Eva Östling Ollén.
Danmark, Storbritannien och Australien hålls fram som exempel på länder där arbetsförmedlingen lagts ut på entreprenad.
Bemanningsföretagen, som är cirka 400 med drygt 30 000 anställda, ingår i arbetsgivarorganisationen Almega.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.