Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Färre får kompetensutveckling

Högutbildade män får mer kompetensutveckling än kvinnor och lågutbildade. De som är nyanställda går oftare på kurs än de som jobbat länge. För tredje året i följd minskar möjligheterna att lära nytt. Det visar en undersökning bland Sifs medlemmar.
Publicerad
Möjligheterna till kompetensutveckling har stor betydelse när 44 procent söker arbete, 13 procent kan tänka sig att sätta av pengar till den. Mindre än hälften anser dock att deras kompetens tas till vara i jobbet.
- Det är anmärkningsvärt, det finns anledning för arbetsgivarna att fundera på hur de använder sin personal. Det här innebär att man lätt söker nytt jobb, säger Lars Jonsson på Sif som sammanställt rapporten.
I utvecklingssamtalet kan man påverka möjligheterna till vidareutveckling. Men en femtedel av sifarna har inte utvecklingssamtal varje år. Mindre företag missar utvecklingssamtalen oftare. I IT- och telekombranschen är samtalen vanligare liksom kompetensutvecklingen.
För tre år sedan deltog 60 procent av de sifare som svarat i kompetensutveckling, i fjol 54.
- Det kan bero på att företagen har mycket uppsägningar och inte haft tid med långsiktigt arbete som utveckling och kompetens, säger Lars Jonsson.
Hälften svarar att företaget satt av pengar för kompetensutvecklingen. Vanligaste sätten att vidareutvecklas är dock att själv inhämta information, genom sina arbetsuppgifter och kollegor.
- Det behövs en ny syn på kompetensutveckling, det handlar inte bara om kurser och utbildningar. Men utöver det egna arbetet behövs kurser, säger Lars Jonsson.
Hur vanliga kompetensutveckling är skiftar över landet. I Södertäljde som är mest jämlikt, får 61 procent av männen och 62 procent av kvinnorna vidareutbildning.
Undersökningen bygger på intervjuer med 2 000 sifare, varav 1 000 i IT- och telekombranschen, svarsfrekvensen var 67 procent.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.