Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken kritiska till privata sjukvårdsförsäkringar

SSAB har planer på att erbjuda de anställda privata sjukvårdförsäkringar som ger förtur till vård. Facken tror att skälet är arbetsgivarna sedan nyår ska betala 15 procent av sjuklönen.<br />
Publicerad
- Vi ska betala för att företaget ska tjäna pengar. Kan de minska folks sjukskrivningar tjänar de på det, säger Sifklubbsordförande Ola Parten i Borlänge.
Koncernen undersöker olika alternativ för sjukvårdsförsäkringar som gör det möjligt att snabbt få vård. För att få teckna sjukvårdsförsäkringar krävs en hälsodeklaration, redan kända besvär täcks inte av försäkringen.
- Gör man skillnad på folk ger det fel signaler, säger Ola Parten.
När hälsan prövas finns det risk för att ett a- och ett b-lag skapas, osäkerhet finns kring hur uppgifterna används, anser han.
- Vad händer när man söker ett nytt jobb och det visar sig att man inte fått någon sjukvårdsförsäkring?
Kostnaden för den anställde kan bli 150-200 kronor per månad. Några reaktioner från medlemmarna på att kostnaden är för hög har Ola Parten inte fått. Att det finns medlemmar som tycker att en sjukvårdsförsäkring är bra är han övertygad om. Men privat är han av en annan åsikt:
- Sjukvården ska finansieras över det allmänna. Alla ska ha rätt till sjukvård oavsett vad man heter och var man bor. Man ska inte behöva gå vid sidan om, säger Ola Parten.
Något konkret förslag om sjukvårdsförsäkringar har Sifklubben ännu inte fått, frågan har heller inte diskuterats i klubben. Företagets planer har kritiserats av företrädare för Metallklubben.
Antalet sjukvårdsförsäkringar har ökat snabbt, från 20 000 personer som hade gruppförsäkringar 1999 till 77 000 personer år 2003. Antalet individuella försäkringar har under samma period ökat från 47 000 till 127 000, enligt Försäkringsförbundet.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.