Regeringen menar att möjligheten till undantag, så kallad opt-out, är ett hot mot arbetsmiljön och riskerar att användas åtskilligt i främst de nya och fattigare medlemsstaterna. Risken är att de frestas att försämra arbetsrätten för att öka sin konkurrenskraft.
Enligt EU-kommissionens förslag till nytt arbetstidsdirektiv kan medlemsstaterna genom nationell lagstiftning tillåta att vissa arbetstagare jobbar mer än 48 timmar per vecka i genomsnitt.
Arbetsgivaren måste i så fall förhandla fram en längre arbetsvecka i kollektivavtalet. Om det inte finns något kollektivavtal eller facklig representation på arbetsplatsen får arbetsgivaren förhandla direkt med den anställde. Arbetstiden under en enskild vecka får vara max 65 timmar. Men även den gränsen kan överskridas genom kollektivavtal.
Hittills är det bara Storbritannien som fått tillämpa opt-out. Undantaget förhandlades fram i samband med att dåvarande arbetstidsdirektiv trädde i kraft 1993.
Eftersom Sverige och flera andra länder blockerade direktivförslaget kommer det troligen inte upp på dagordningen igen förrän under Luxemburgs ordförandeskap i vår.
JÖRAN LINDEBERG
Enligt EU-kommissionens förslag till nytt arbetstidsdirektiv kan medlemsstaterna genom nationell lagstiftning tillåta att vissa arbetstagare jobbar mer än 48 timmar per vecka i genomsnitt.
Arbetsgivaren måste i så fall förhandla fram en längre arbetsvecka i kollektivavtalet. Om det inte finns något kollektivavtal eller facklig representation på arbetsplatsen får arbetsgivaren förhandla direkt med den anställde. Arbetstiden under en enskild vecka får vara max 65 timmar. Men även den gränsen kan överskridas genom kollektivavtal.
Hittills är det bara Storbritannien som fått tillämpa opt-out. Undantaget förhandlades fram i samband med att dåvarande arbetstidsdirektiv trädde i kraft 1993.
Eftersom Sverige och flera andra länder blockerade direktivförslaget kommer det troligen inte upp på dagordningen igen förrän under Luxemburgs ordförandeskap i vår.
JÖRAN LINDEBERG
