Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Företagshälsovården förblir frivillig

Företagshälsovård är inget självändamål. Den är bara ett medel och inget mål för att skapa bra arbetsmiljö. Därför ser regeringens utredare inga sakliga skäl för att företagshälsovården skulle bli obligatorisk.
Publicerad
- Det skulle bli ett mycket trubbigt instrument, sa utredaren Kjell Eriksson när Utveckling av god företagshälsovård presenterades på tisdagen.
Följande föreslås:
* En ny företagshälsovårdslag. Därigenom skulle enskilda företagshälsovårdsenheter kunna få ett samhälleligt godkännande eller ett slags kvalitetsstämpel. Kompetensområdena föreslås bli medicin, teknik, beteendevetenskap och ergonomi.
* En företagshälsovårdsnämnd inrättas, mångsidigt sammansatt och med syfte att bland annat godkänna företagshälsovårdsenheter.
* Utbildning, forskning och utveckling med tydligt ansvar förlagt till Arbetslivsinstitutet. Utbildningsvolymen behöver öka under kommande år. Forskning om företagshälsovård borde också komma till stånd. För trots att den under 40 år har varit föremål för nästan kontinuerlig utredning går nyttan inte att belägga. Varken hälsomässigt eller samhällsekonomiskt.
* Användandet av godkänd företagshälsovård bör stimuleras. Exempelvis genom att företag får avdragsrätt i inkomstbeskattningen.
* Ändringar i arbetsmiljölagen. Tydligare krav på arbetsgivare att bedöma behovet av extern expertis (som företagshälsovård) i arbetsmiljöarbetet.
* Samarbete mellan företagshälsovården och allmänna hälso- och sjukvården. Det bör utgå från huvuduppgifterna, förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Bakgrunden till 2003 års företagshälsovårdsutredning är förstås den växande ohälsan som den avspeglar sig i allt fler sjukskrivna och förtidspensionerade. Trots alla utredningar är företagshälsovård ett icke-definierat begrepp. 67 procent av arbetstagarna omfattas av någon form av företagshälsovård. Kvaliteten och lönsamheten varierar kraftigt.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.