Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Almega varnar för fler tvister

Om arbetsgivarna tvingas stå för 15 procent av hela sjukskrivningskostnaden kommer fler långtidssjukskrivna att sägas upp, och Arbetsdomstolen lär få bråda dagar, spår Almega Tjänsteföretagens vd Jonas Milton. Sifs chefsjurist Katri Linna tror att det mest är vapenskrammel.<br />
Publicerad
- Vad många än säger är företagarna i regel jäkligt hyggliga. Man har behållit sjukskrivna eftersom det inte kostar något, och det är viktigt att de har en livlina tillbaka till arbetslivet. Nu får företagen plötsligt en extra kostnad. Många av de här fallen är av den karaktären att de inte har möjlighet att komma tillbaka, säger Jonas Milton.
Han tror att fler sjukskrivna kommer att slås ut från arbetsmarknaden framöver.
Men lagen om anställningsskydd har inte förändrats, hur ska det gå till?
- Nej det stämmer, inte ett dugg har den förändrats. Men nu kommer man att driva fall där man anser att det finns saklig grund för uppsägning. Till exempel att personen inte väntas komma tillbaka.
Anser arbetsgivarna att det kostar mindre att dra på sig skadestånd än att betala 15 procent av sjukskrivningen?
- Nej, så resonerar de absolut inte. Det är väldigt dyrt att torska i såna här mål.
Katri Linna tar utspelet med ro.
- Det är den vanliga arbetsgivarretoriken. Man hävdar att förslag som inte ens beslutats kommer att drabba dem ekonomiskt.
Hon menar att eftersom lagförslaget ger företagen möjlighet att minska sin andel av kostnaden genom satsningar på arbetsmiljö och rehabilitering borde det sätta fart på arbetsgivarna.
- Om man fortsätter att ha kvar de sjukskrivna utan att göra vad lagen kräver är det möjligt att det blir billigare att säga upp. Det är bara att beklaga om de har den inställningen till arbetskraften. Man har låtit samhället finansiera att man inte gör det man är skyldig att göra, nämligen se till att sjukskrivna kommer tillbaka till arbetet.
Det som irriterar arbetsgivarna mest i regeringens förslag är att det inte finns någon bortre gräns för hur länge arbetsgivarna ska betala sin del av sjukskrivningskostnaden.
- Det man reagerar på är att det är ett orättfärdigt system. Någonstans måste samhället stå för kostnaden. Det värsta är att man måste sålla bland dem som söker jobb, det kommer antagligen att bli svårare för bland annat handikappade att komma in på arbetsmarknaden. Det är inte ett sånt samhälle vi vill ha, säger Jonas Milton.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.