- Det här innebär att forskningen utarmas, åtminstone på sikt, säger strålningsforskare Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå. - Medelåldern på oss forskare är hög och om vi ska få några doktorander så måste det finnas en långsiktighet så att de har fyra års försörjning klar. Nu blir det inga sådana pengar. Sedan Vetenskapsrådet för knappt ett år sedan fick regeringens uppdrag att se över den svenska forskningen på området har många hoppats på ett nationellt forskningsprogram, som i andra europeiska länder, däribland Tyskland och Storbritannien. - Där har politikerna beslutat prioritera forskningen och fått branschen att bidra till finansieringen, säger Anders Ahlbom, professor vid Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet. Men i den rapport som Vetenskapsrådets experter överlämnade till regeringen i går skriver de att det inte behövs någon särskild satsning i Sverige. - Det här är ett oerhört svårforskat område. Om man ska ha ett särskilt program där man investerar en stor summa pengar så måste man också veta att man uppnår effekt. Vi har bedömt att det är bäst att goda idéer på det här området får konkurrera med andra, säger Kenneth Nilsson, en av experterna och professor i cellpatologi vid Uppsala universitet. - Vi ser inte heller att mycket pengar skulle ge snabbare resultat. Vi vet att cancer tar flera decennier att utvecklas, därför kommer det att ta lång tid innan man ser några sådana eventuella följder av mobiltelefonin. Experterna anser att den svenska forskningen på området håller en god vetenskaplig kvalitet, inte minst på det epidemologiska området, där man försöker visa på orsaken till sjukdomar med statistikens hjälp. Ett exempel är att man undersöker förekomsten av tumörer hos en viss del av befolkning med hjälp av databaser och sedan intervjuar dem som blivit sjuka om deras levnadsvanor för att se om det finns något samband. Experterna anser att den svenska forskningen i första hand bör inriktas på epidemologisk forskning framöver och då helst i ett internationellt samarbete där de svenska databaserna kommer till större användning. - Vi har väldigt bra databaser, som cancerregistret, som skulle kunna utgöra en betydelsefull del av den internationella forskningen, säger Kenneth Nilsson. Nyligen presenterade Anders Ahlbom och hans forskargrupp en epidemologisk studie som visade att risken att drabbas av hörselnervtumör skulle kunna fördubblas för dem som använt en mobiltelefon i över tio år. Nu planerar samma forskare att genomföra en WHO-prioriterad långtidsstudie om hur mobilanvändandet påverkar hälsan i ett bredare perspektiv, i samarbete med kollegor från Tyskland, Danmark, England och Finland. Men efter beskedet från Vetenskapsrådets experter är Anders Ahlbom oroad. - De andra har redan finansieringen klar eftersom deras regeringar satsar på nationella forskningsprogram. Själv undrar jag nu var vi ska få pengarna ifrån. Men Kenneth Nilsson menar att Anders Ahlbom inte behöver vara orolig. - Det här är ju det vi vill att forskarna ska ägna sig åt. Kan de uppvisa kvalité så får de säkert pengar.
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar.
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
Murat Türk. Foto: Privat.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Det här är algoritmisk arbetsledning
Algoritmic management, AM,är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet. • Planera personalstyrkan, schemalägga. • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
Orolig mage får tas upp med chefen
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
Ylva Harnesk. Foto: Privat
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
”Annars har vi inte jobb”
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
Chefer måste följa mbl och informationsplikt
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Key Performance Indicators i callcenter
KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer.
Systemet kan till exempel mäta:
Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad
Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.