Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsförmedlingarna ska skärpa kontrollen

Bättre uppföljning av anvisade jobb och skärpt hantering av rätten till a-kassa. Det är vad Ams föreslår för att korta arbetslöshetstiderna.<br />
Publicerad
Det är regeringen som har begärt in förslag från Ams på hur man ska komma till rätta med bland annat skillnaderna i arbetssätt mellan olika arbetsförmedlingar och olika län. Syftet är att få ned längden på arbetslöshetsperioderna.
- Det handlar i grunden om att fokusera på sökaktiviteten. En arbetsförmedling ska stödja individen. För att bli bättre ska vi införa redovisning av interna mål, benchmarking och metodstöd, säger Anders L Johansson, generaldirektör Ams.
Regeringen vill att kontrollen av arbetslösa med a-kassa skärps. Antalet ifrågasättanden av a-kassa har ökat från 2 962 år 2000 till 5 204 förra året. Ett ifrågasättande skickas till den a-kassa som är berörd om den arbetslöse till exempel inte har tagit ett erbjudet jobb eller på annat sätt inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande. A-kassan prövar då rätten till ersättning. Men antalet ifrågasättanden varierar kraftigt mellan länen, något som kan tyda på att man är olika strikta.
- Vi ska ha en enhetlig hantering av a-kassan. Men jag vill inte se arbetsförmedlingarna uteslutande som en kontrollfunktion. Självklart ska vi ha ett tydligt och transparent regelverk, men huvudsaken är att förmedla jobb, säger Anders L Johansson.
För att underlätta för arbetsförmedlarna föreslår Ams att man ändrar i den förordning som reglerar hur personuppgifter får användas i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, så att arbetsförmedlarna ska kunna skicka uppgifter elektroniskt till a-kassorna.
Även uppföljningen av anvisade jobb ska bli bättre. I dag undersöker arbetsförmedlingarna cirka 50 procent av de fall där man har anvisat en arbetssökande ett ledigt jobb. Regeringen vill att det ökar till 100 procent.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.