Kommissionens förslag till nytt arbetstidsdirektiv innebär förändringar på tre punkter: Möjligheten att stå utanför arbetstidsdirektivet, över hur lång tidsperiod som den genomsnittliga veckoarbetstiden ska beräknas och frågan om jourtid ska räknas som arbetstid.
Europafacket har flera invändningar, men lär inte gå emot förslaget som helhet, eftersom risken finns att kommissionen i sådant fall helt enkelt struntar i dem.
- Som kommissionen agerar måste vi snacka ihop oss med arbetsgivarna, säger TCO:s Mats Essemyr, som sitter med i Europafackets arbetsgrupp.
När det gäller möjligheten att stå utanför arbetstidsregleringen ger kommissionen fyra alternativ. Två av dessa är tänkbara för Europafacket: antingen att möjligheten finns kvar under en övergångsperiod eller att möjligheten behålls via kollektivavtal.
Beräkningsperiodens längd anses av Europafacket vara den strategiskt viktigaste frågan. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka får inte överstiga 48 timmar. I dag räknas den ut över en fyramånadersperiod.
- Gör vi ingenting kommer kommissionen att införa en årsarbetstidsberäkning i direktivet, säger TCO:s Mats Essemyr.
Frågan om jourtiden är känslig sedan EG-domstolen slagit fast att även den räknas som arbetstid. Nu vill kommissionen införa en ytterligare tidskategori, passiv jourtid, som inte räknas som arbetstid. Det handlar då om jour som innebär att man inte behöver vara på jobbet. Det förslaget är Europafacket berett att acceptera.


NIKLAS HALLSTEDT