Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Finska fack kräver plats i Telia Soneras styrelse

Telia Soneras anställda i Finland kritiserar fusionen. Till skillnad från sina svenska kollegor har de ingen personalrepresentant i bolagets styrelse.
Publicerad
Enligt svensk lag har anställda rätt att ta plats i bolagsstyrelser. I Finland har man också rätt till representation. Soneras anställda hade före fusionen två platser i bolagets styrelse. Nu har de en person adjungerad.
- Jag sitter med vid bordet, men jag har ingen rösträtt, säger Taru Solakivi, som företräder de finska anställda.
Telia Soneras finska medarbetare anser att finska och svenska statens intention vid fusionen var att personalrepresentationen skulle vara jämlik. Men det är upp till svenskarna att besluta om det, eftersom bolagets säte ligger i Sverige, och därför följer svensk lagstiftning.
- Telias styrelse har haft saken uppe, och det var då jag fick plats vid bordet. Nu kan vi inte diskutera mer.
Inför bolagsstämman för en vecka sedan författade finska Tjänstemannunionen, TU, ett pressmeddelande med krav på finsk personalrepresentation.
- Vi samarbetar fackligt på nordisk nivå. Jag förstår inte varför vi inte kan samarbeta inom företaget, säger Taru Solakivi.
Hon tror att det har blivit en maktfråga för de svenska fackrepresentanterna.
- De anser att det är ett svenskt företag. Det här är en lösning vi kan leva med, men för mig är det viktigt mentalt att känna att jag är med i styrelsearbetet. Även om jag sitter med vid bordet i dag känner jag att jag inte är med på riktigt.
Av tre personalplatser sitter Sif på två. Sifklubbens ordförande Berith Westman vill inte prata om kritiken.
- Jag har inga kommentarer. Samarbetet med finska fack fungerar bra, säger hon.
Enligt Taru Solakivi kommer de finska facken att ta upp frågan igen när samarbetsavtalet mellan Telia och Sonera ska omarbetas nästa år.
- Vi vill inte vara besvärliga, men vi måste ta hand om våra medlemmar. Vi skulle bli väldigt glada om svenska och finska fack kunde sätta sig ned och diskutera det här. Styrelserepresentationen är bara en av frågorna som måste lösas.
Telia Sonera har 12 000 anställda i Sverige och 7 000 i Finland.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.