Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket får kritik

Arbetsgivarna har ansvaret för att vi inte råkar ut för olyckor eller blir sjuka på jobbet. Ändå känner få chefer till vad det innebär. Samtidigt är kraven otydliga. Det slår Statskontoret fast och kritiserar Arbetsmiljöverkets arbete med att införa systematiskt arbetsmiljöarbete.
Publicerad
Mer än fyra av tio arbetsgivare känner inte till föreskrifterna som syftar till att undanröja risker för olyckor och sjukdomar. Nu har Statskontoret granskat hur Arbetsmiljöverket arbetat för att införa systematiskt arbetsmiljöarbete.
- Vi är kritiska till att tillsynsverksamheten använts till implementering, säger Enar Lundgren på Statskontoret.
Något som kan vara en förklaring till den stora okunskapen eftersom arbetsmiljöinspektörerna besöker färre än tio procent av alla arbetsplatser under ett år. De besöken bör ägnas åt kontroll i stället för åt information, slår utvärderingen fast.
Många följer inte reglerna men anser ändå att de har en bra arbetsmiljö. Men om en arbetsgivare inte bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete är det svårare att ställa någon till svars efter en arbetsplatsolycka.
Samtidigt är det oklart vilka krav som ställs i reglerna, anser Statskontoret.
- Frågan är om systematiskt arbetsmiljöarbete ska ses som en enkel handlingsplan eller ett ambitiöst kvalitetssäkringssystem, säger Enar Lundgren.
Statskontoret förespråkar ett vägval.
- Om staten har så hög ambitionsnivå borde man gå in mer precist med åtgärder som obligatorisk utbildning, certifiering och krav på att anlita extern kompetens som företagshälsovård, säger Enar Lundgren.
Att det finns en otydlighet i reglerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet, anser även Börje Sjöholm på Sifs enhet för arbetsmiljö.
- En renodling av reglerna måste kopplas till utbildningskrav av skyddsombud och inte minst chefer. Även expertstödet från företagshälsan behöver stärkas, säger Sjöholm.
En uppdelning av reglerna skulle göra det lättare att upptäcka arbetsgivare som inte följer lagen, anser Statskontoret.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.