För att ha rätt till a-kasseersättning krävs att man är aktivt arbetssökande från dag ett. Riksrevisionens granskning visar att arbetsförmedlingar som har fungerande kontroll får ut fler i arbete.
Många kontor gör få anvisningar till lediga platser. I stor utsträckning anvisas inga platser alls de hundra första dagarna.
- Det är svårt att kontrollera de arbetssökandes aktivitet om inte platser anvisas, säger Jan Johannesson vid Riksrevisionen.
Slutsatsen blir att kontrollen för att få a-kasseersättning brister, men också att tillämpningen varierar mellan olika handläggare och olika arbetsförmedlingar.
Om en arbetslös inte söker ett anvisat arbete ska arbetsförmedlingen lämna ett ifrågasättande till a-kassan som kan sänka ersättningen för att tredje gången dra in den helt.
I 90 procent av fallen följer a-kassorna arbetsförmedlingens rekommendation.
- Arbetsförmedlingen lämnar ogärna meddelande om ifrågasättande till a-kassan. Uppskattningsvis rapporteras endast tio procent, säger Jan Vikström vid Riksrevisionen.
När reglerna för a-kassa ändrades 2001 var avsikten att skärpa kontrollen, men granskningen visar att så inte skett.
Konsekvensen blir att arbetsmarknaden fungerar sämre och att ersättning betalas ut till personer som inte uppfyller kraven, anser Riksrevisionen. Samtidigt konstateras att antalet förlängda ersättningsperioder ökat med 60 procent. Skälet är att man vill undvika utförsäkring, men inte har plats i aktivitetsgarantin.
Ams bör därför se till att arbetsförmedlingen ökar antalet anvisningar och särskilt de 100 första dagarna, rekommenderar Riksrevisionen, som också vill se fler ifrågasättanden av ersättningen och för att det ska ske föreslår en särskild nämnd på varje arbetsförmedling.
Riksrevisionen har efter en urvalsanalys granskat 7 av 325 arbetsförmedlingar. Myndigheten inrättades 2003 och har övertagit de funktioner som Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket hade.

CHRISTINA SWAHN