Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nätverk skyddar mot ohälsa på arbetet

Företagens storlek, bristen på arbetskraft och nätverken är några av de faktorer som Gnosjöborna själva pekar ut som viktiga för de låga ohälsotalen och den höga sysselsättningsgraden.
Publicerad
Ingegerd Gréen, vd för Industriellt Utvecklingscentrum (IUC) i Gnosjöregionen, var en av deltagarna på TCO:s tillväxtseminarium på onsdagen. Hon talade under rubriken "arbetsorganisation och ohälsa". Gréen har undersökt varför hennes hemvist skiljer sig från rikets när det gäller bland annat sjukfrånvaron. Uppgifterna har hon samlat in ute på företagen.
Det är framför allt fem punkter som träder fram: småskaligheten, familjeföretagandets betydelse, arbetskraftsbristen, värdering av arbetet samt de sociala nätverken. Dessutom anser många Gnosjöbor att den traditionella familjestrukturen spelar in.
- I ett litet företag är man inte vilken kugge som helst. Man är en viktig kugge som inte får gå sönder hur som helst. Man blir sedd och ser flödet. Man förstår företagandet och dess villkor, det skapar ömsesidig lojalitet, menar Ingegerd Gréen.
Familjeföretagen står för långsiktighet, och de anställda känner sig trygga även i bistrare tider.
I Gnosjö råder arbetskraftsbrist. Det gör att man vårdar personalen och ser till att de trivs.
- Det görs så mycket som ni inte kan tänka er för att underlätta och för att folk ska må bra på jobbet. Det kan vara allt från barnpassning till handling. Man ser var det behövs insatser och riktar in sig på det. Inte på gymkort eller en timmes cykling per dag på arbetstid, säger Ingegerd Gréen.
Andra talare på seminariet var Paula Liukkonen från Handelshögskolan i Stockholm, Töres Teorell, professor vid Institutet för Psykosocial Medicin och Ann-Sofie Källberg, sjuksköterska vid Falu lasarett.
Liukkonen riktar en känga mot byråkratin. Hon anser att det gått inflation i pappersarbete och program när det gäller ohälsa och sjukskrivningar, men att allt för lite görs.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.