Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stöd för facket i Irak

En månad efter de amerikanska truppernas attack mot ett fackföreningskontor i Bagdad har händelsen inte fått någon officiell förklaring. Fackets problem i Irak diskuterades på en internationell konferens i Amman före jul.
Publicerad
Konferensen i Jordaniens huvudstad Amman hölls 17-18 december. Den kallades samman av ILO och Fria fackföreningsinternationalen FFI (ICFTU) efter vädjanden från bland annat den irakiska fackliga federationen IFTU.
Det var den senares provisoriska huvudkontor i Bagdad som angreps av amerikanska ockupationstrupper 6 december. Lokalen vandaliserades och åtta fackliga ledare greps. De släpptes dagen efter. Två veckor tidigare hade USA-soldater gripit två ledare för de arbetslösas fackförening. Även dessa frigavs inom tjugofyra timmar.
Trots fackliga protester och krav på besked från den engelske parlamentsledamoten Harry Barnes (labour) har USA varken bett om ursäkt eller lämnat någon förklaring till arresteringarna.
Rent allmänt är ockupanterna och koalitionsmyndigheten missnöjda med att flera irakiska fackföreningar motsätter sig privatiseringen av irakiska företag. Redan är lönerna halverade och facket fruktar massuppsägningar. Arbetslösheten är 70 procent. Förmåner som tidigare utgick i de statliga företagen utöver lön har upphört.
Under konferensen i Amman leddes IFTU-delegationen av federationens ordförande Rasem Hussien Abdullah. Även ordförandena i irakiska journalist- och lärarförbunden deltog. Totalt 23 internationella och arabiska fackföreningar deltog i mötet.
FFI:s generalsekreterare Guy Ryder ser som en viktig uppgift att stötta de irakiska förbundens utveckling mot demokratiska och legitima fackföreningar. Han uppmanade koalitionsmyndigheten och det provisoriska styrande rådet att ta de irakiska löntagarnas problem på allvar. Ett steg är att utforma en arbetsrätt efter internationellt mönster.
Guy Ryder kritiserade Bushadministrationens vägran att låta företag i länder som var emot kriget vara med och konkurrera om investeringar i Irak.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.