Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svårare få sjukpenning med bristfälliga läkarintyg

Riksförsäkringsverket (RSV) skärper tolkningen av reglerna om rätt till sjukpenning. Inga pengar ska betalas ut innan arbetsförmågan prövats. Det krävs kompletta sjukintyg.
Publicerad
Föreskrifter har gått ut till landets 21 försäkringskassor. Hittills har många kassor betalat ut sjukpenning till sjukanmälda även om läkarintyget inte varit fullständigt. Visar det sig i efterhand att personen inte har rätt till pengarna begärs de sällan tillbaka.
- Sjukförsäkringen används lite som en generell inkomstbortfallsförsäkring, därför är det bra att alla fall prövas framöver, säger Läkarförbundets vice ordförande Eva Nilsson Bågenholm.
En vanlig missuppfattning är att enbart en sjukdomsdiagnos på läkarintyget räcker som underlag. Det måste också innehålla läkarens bedömning av arbetsförmågan för att kassan ska kunna ta beslut. Eva Nilsson Bågenholm medger att läkare ofta slarvar med att fylla i alla uppgifter, ofta på grund av tidsbrist, men också av okunskap.
- Det är svårt för läkaren att själv bedöma hur mycket patienten kan arbeta, eller om han tillfälligt kan byta arbetsuppgifter, eftersom det varierar från jobb till jobb, säger hon.
För att komma åt problemet inledde Läkarförbundet förra året så kallade avstämningsmöten mellan läkare, patienter och arbetsgivare.
Nackdelen med de nya kraven på försäkringskassorna att utreda varje sjukskrivning är att patienterna kan få vänta längre på sina pengar.
- Det är viktigt att läkarna gör rätt från början så att ärendena inte försenas av kompletteringar, säger Birgitta Målsäter, enhetschef för sjukpenning och arbetsskadeförsäkring på RSV.


MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.