Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Avtalskrav överlämnade

Eliminering av osakliga löneskillnader, minst 350 kronor mer i månaden och nio timmar kortare arbetstid per år. Det är några av kraven som lagts fram av facken inom industrin. Teknikarbetsgivarna säger blankt nej till låglönesatsningar.
Publicerad
I dag, torsdag, utbytte fack och arbetsgivare inom industrin kraven inför avtalsrörelsen 2004. Där Sif, CF och Metall kräver en lönepott på 2,7 procent av lönesumman och en arbetstidsförkortning motsvarande 0,5 procent hävdar Teknikföretagen att det i princip inte finns utrymme för några löneökningar och heller ingen kortare arbetstid.
Inte heller låglönesatsningar faller i god jord hos arbetsgivarna, som hävdar att det är "uteslutet med särskilda höjningar av lägsta löner eller andra låglönesatsningar".
För facken är eliminering av osakliga löneskillnader en hjärtefråga. Sifs ordförande Mari-Ann Krantz menar att en orsak till att kvinnor halkar efter är att de tar större delen av föräldraledigheten och kräver sex månaders föräldralön i kommande avtal, liksom att föräldraledigas löner ska räknas upp motsvarande andra med samma arbetsinnehåll.
Den sista mars nästa år löper avtalen ut, och tanken är att ett nytt då ska vara i hamn.
Facken krav:
- Löneökningar på 2,7 procent, motsvarande 560 kronor per anställd, dock minst 350 kronor i månaden till alla
- Årlig lönekartläggning på varje företag följt av analys för att förhindra osakliga löneskillnader
- Arbetstidsförkortning på nio timmar per år, vilket motsvarar en löneökning på 0,5 procent.
- Arbetsmiljöavtal på varje arbetsplats, omfattande systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljöutbildning, bemanning, företagshälsovård och rehabilitering

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.