Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svenskägt ingen trygghet i dåliga tider

Det är en myt att utlandsägda företag skulle vara mer benägna än svenska att lägga ned i lågkonjunktur, enligt en undersökning från Invest in Sweden Agency.
Publicerad
- Det har drivits en tes att det skulle vara farligt för sysselsättningen med utländskt ägande, men det här visar att skillnaden inte är särskilt stor, säger professor Gunnar Eliasson på KTH som är en av rapportens författare.
- Jag trodde själv att de utländska företagen skulle vara snabbare på att dra ned, eftersom det är rationellt att göra så. Men så var det inte. Det är bra, det visar att också de svenska företagen handlar rationellt.
Undersökningen visar att 65 procent av de största utlandsägda bolagen i Sverige ökade antalet anställda under åren 2000-2002. Bland de största svenska var det bara i 44 procent som sysselsättningen steg.
De utlandsägda företagen jämförs också med en grupp likartade svenska företag under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet. Enligt jämförelsen ökade antalet sysselsatta i de utländska företagen mer än i de svenska. De investerade också mer i anläggningar.
Det finns exempel på att utländska ägare räddat svensk produktion från att utplånas. Ett sådant är Saab Automobile.
- Den tunga slutsatsen i rapporten är att vi inte kan klara att återställa tillväxten utan att få in utlandsägande i Sverige, säger Gunnar Eliasson.
Sedan 1990 har andelen svenskar som arbetar i utlandsägda företag mer än fördubblats. I fjol stod de utländska företagen för en femtedel av sysselsättningen i det svenska näringslivet.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.