Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

5 000 egetföretagare blev 2 600

Trots annonser, telemarketing och reklam i tunnelbanan nådde inte Sif målet 5 000 egetföretagare som medlemmar. Men nästa år bär satsningen sina egna kostnader.
Publicerad
Hösten 2001 drog Sif igång ett projekt för att öka antalet medlemmar som är ensamföretagare. Tolv miljoner anslogs ur den s k Framtidsfondens utvecklingspengar. Två år senare skulle antalet egetmedlemmar ha ökat till 5 000.
Det blev inte fler än 2 600. Lågkonjunkturen anses ha satt käppar i hjulet.
Marknadsföringen av det nya medlemskapet har varit intensiv. 28 telemarketingkampanjer har genomförts mot målgruppen. I våras fick 40 000 ensamföretagare ett reklamutskick. Annonser har publicerats i tidningar och i Stockholms tunnelbana. Medlemskapet har presenterats vid ett stort antal mässor runt om i landet.
Även om målet medlemmar inte nåddes under projekttiden har allmänheten fått kännedom om Sif som ett fack också för ensamföretagare. Flertalet förbundsavdelningar har nu lokala aktiviteter för gruppen. I Karlstad ökade antalet medlemmar från 40 till 100.
Från årsskiftet kommer bolaget Sifs Eget Service AB att vara självfinansierat genom medlemsavgifterna.
I servicen ingår försäkringssamarbete med Folksam och If. Förbundet lanserar inom kort en ny webbtjänst för egetföretagarna, en interaktiv coach inom områdena ekonomi och marknadskommunikation.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.